Du är en speciell person

Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse

2020.08.21 13:27 12milfse Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse

Mogna MILFs - Den mest sökta trenden i pornoverse
Attraktivitet har alltid varit subjektivt. Vissa föredrar höga, andra föredrar lyckliga, andra föredrar petite och andra föredrar söt. Valet beror på person till person. Men mogna MILF är en speciell faktor i dem, ja deras nåd och intelligens, som mognar med åldern. Detta är anledningen till att solo MILF sessioner också har en så hög efterfrågan. Jag menar att detta är något som inte förväntades av många. Även jag trodde att porrindustrin dominerades av unga, små tonåriga flickor, men jag hade fel landskapet har redan förändrats.

https://preview.redd.it/i7hsp2mbcci51.jpg?width=259&format=pjpg&auto=webp&s=017242e3585fe00c52d084bb5eeb0c27dc5bcd98
Mogna MILFs åker på det trendande tåget och jag har vad du vill, JA! Gratis MILF-innehåll, tråkigt är att med så hög efterfrågan har nästan alla porrsidor gjort mogna MILF -innehåll till ett betalt innehåll. Även solo MILF -filmer är gratis längre, det här är deras stora efterfrågan, men endast på 12milf.com får du porr video gratis. Oroa dig inte längre, se så länge du kan och njut av allt mogna MILF innehåll i världen. Jag menar att det inte har funnits en enda video i detta pornoverse som vi har skapat för er som har besvikit någon. Men sedan beror det på att alla är MILF-innehåll och vi vet alla en enkel sak som mogna MILF tilltalar alla åldersgrupper. En topp av det har vi en sådan mångfald att man alltid kan få vad han vill ha här
källa - https://www.wattpad.com/940414392-mogna-milfs-den-mest-s%C3%B6kta-trenden-i-pornoverse
submitted by 12milfse to u/12milfse [link] [comments]


2020.04.15 20:39 NGustav KS annordnar torgmöte i Nyköping

Det är soligt men blåsigt på Stora Torget i Nyköping. Konservativ Samling anordnar ännu ett torgmöte i staden. Gustav Karlsberg ska hålla tal, när han går till talarstolen hörs hejarop från den skaran som har samlats för att lyssna på chefsideologen. “Kär vänner och Nyköpingsbor
Jag är glad över att få vara här, Nyköping är en speciell stad för mig, min mor och hennes familj är härifrån, åker upp hit varje år när jag besöker mina kusiner under Julen och på Midsommar. Därför är det sorgset att se hur segregerat Nyköping är, det finns områden här som är väldigt segregerade. Ta Brandkärr, området där miljonprogrammet byggdes. Detta område har stora sociala problem, utanförskap och en växande kriminalitet. Segregationen visar sig definitivt när man ser demografin, i området har ca. 60% utländsk bakgrund, medans i Samhällen utanför Nyköping som Stigtomta, Jönåker och Bergshammar är runt 80-90% är födda här i Sverige.
Jag säger er detta, segregationen är en av rötterna till den växande kriminaliteten. Det är viktigt att vi motsätter oss det, vi i Konservativ Samling vill ha mer säkerhet. Detta kan skapas med hjälp av trygghetskameror på varje offentlig plats, 20 000 fler poliser, hårdare straff. Men vi ser en annan orsak till segregationen, om flera kommer in okontrollerat i landet. Vi säger inte att invandrare är orsaken till kriminaliteten, utan vår urusla integrationspolitik, att vi inte inser hur inhumant och illa det är att placera nyanlända i segregerade områden där framtidstron är liten och många inte ser någon annan utväg. Vi behöver integrera mer personer, därav vill Konservativ Samling stänga gränsen tillfälligt, införa krav på kunskap i Svenska språket, traditioner och värderingar för medborgarskap. Vi vill även göra det lättare att utvisa kriminella invandrare, du har förbrukat din rätt att vara här om du har begått ett brott. Exakt vad jag påpekade i mitt tal i Eksjö för två dagar sedan. Kom ihåg rösta för KS om ni vill ha en bra integration, rösta KS för en stark bostadspolitik och rösta Konservativ Samling om du vill ha ett starkt samhälle! Tack för mig.”
Efter mötet följdes det av värvning och flygbladsutdelning.
submitted by NGustav to ModellMedia [link] [comments]


2020.02.20 08:25 Fintrent Hur man blir av med oönskade saker när man flyttar

Hur man blir av med oönskade saker när man flyttar

https://preview.redd.it/7kxzaodf61i41.jpg?width=1000&format=pjpg&auto=webp&s=3982a267c1823e693f9b13585f02247a256493a8
Utan tvekan, om du har bott i ett mysigt och bekvämt hem många år, har du säkert samlat på dig en mängd föremål under tiden - praktiska vardagliga föremål, värdesaker, minnessaker, samlarföremål, småsaker etc. Vissa av dem kommer att ha stort sentimentalt eller monetärt värde, andra kommer va absolut värdelösa. Visst kommer det att finnas några saker du inte kan gå en dag utan, vissa saker som du använder sällan eller bara vid speciella tillfällen, och vissa saker du till och med har glömt bort. Under förutsättningen att du har tillräckligt med utrymme och dina ägodelar inte skapar för mycket röra, kan du ha samlat på dig en mängd saker som bara är fina att titta på, eller påminner dig om något eller någon speciell, eller som kan användas igen i framtiden, eller så vet du bara inte vad du ska göra med etc.
När dagen kommer och du ska flytta ut från ditt hem och du står inför den stora uppgiften att packa ner alla dina materiella ägodelar, så kanske du har tänkt flera gånger på dina samlade "skatter". Ju fler ägodelar du tänker ta med dig i händelse av et bostadsflytt städhjälp, desto mer förpackningsmaterial kommer att krävas, desto mer tid kommer du att behöva investera i packningsprocessen, desto större lastbil kommer du att behöva och desto mer kommer du att betala för leveransen. Så när du lägger alla dessa faktorer i din flytt ekvation kanske du kommer till slutsatsen att skiljas med några av dina tillhörigheter är bra alternativ.
När du väl fattat beslutet att lämna vissa saker bakom, kommer du att stöta på en annan besvärande fråga - ” Hur blir du av saker när du flyttar? ”. Vi har tagit fram de sex bästa sätten att bli av med oönskade saker innan du flyttar - ta fördel av de sätt som fungerar bäst för dig.
Det första du ska göra är att titta runt omkring dig och få en klar uppfattning om hur mycket saker du faktiskt har. Även om du känner dig överväldigad av det enorma antalet saker finns det ett enkelt sätt att få ordning till kaoset - det kallas klassificering.
Sortera ut dina tillhörigheter och bestäm deras öde i enlighet därmed
Hemligheten med att uppnå en smidig och problemfri flytt är att förenkla den så mycket som möjligt. För att göra din flytt enkel behöver du felfri organisation och färre saker att ta hand om. Så gå igenom alla hörn i ditt gamla hem och bestäm dig vad du ska göra dig av med innan du flyttstädning.
Titta i varje skåp, låda och garderob i ditt hem, kolla vinden, källaren och garaget, öppna upp glömda dammiga lådor, kolla under sängarna och de översta hyllorna och lägg varje enskild sak du hittar i en av följande kategorier:
· Absolut nödvändigt - detta kommer att vara antingen mycket praktiska saker du behöver dagligen eller saker med extremt sentimentalt värde. Oavsett så kommer du inte att vilja skilja dig från sakerna i denna grupp.
· Värdefullt - detta avser mycket dyra ägodelar, ärvda föremål, värdefulla konstverk och alla dina (och din makas och dina barns) favoritsaker. Vissa av dessa kanske inte är särskilt användbara, men du kommer säkert inte att lämna ditt guldarmband din tvåhundraårig gamla linneskåp eller ditt barns favoritnallebjörn bakom, eller hur?
· Nöjessaker– Detta refererar till minnessaker, böcker, samlingar, vad som helst som får dig att le när du tittar på det, vare sig det är praktiskt eller inte;
· Saker som längre inte behövs - föråldrade eller urvuxna saker (kläder, skor, leksaker, spel, böcker, tidskrifter, affischer, CD-skivor och andra saker som antingen är för gamla eller för små eller för obekväma eller bara olämpliga för barnens ålder, etc.); duplicerade artiklar; specialutrustning som ingen är intresserad av längre (sportutrustning, musikinstrument etc.); möbler, apparater och verktyg som du inte kan använda i ditt nya hem; alla gåvor och souvenirer du inte gillar;
· Oanvändbart - allt som är trasigt, illa skadat eller för slitet för att användas igen.
När du har sorterat och kategoriserat dina ägodelar blir beslutet om vad du ska behålla och vad du ska göra dig av med när du flyttar mycket lättare. Du kommer definitivt att ta föremål från de två första grupperna med dig till ditt nya hem och du kommer definitivt att göra dig av med saker från de två sista grupperna. Du måste bara lägga lite mer tanke i "nöjes" gruppen och ta med de saker som verkligen är meningsfulla för dig för att inte ta med onödiga saker till ditt nya liv.
Det är en bra ide att skapa en detaljerad inventeringslista av allting som du ska behålla och ta med dig till ditt nya hem. Det är också en bra idé att göra en inventering av alla oönskade saker som fortfarande är i gott skick och som kan användas och uppskattas av någon annan. Enligt det gamla ordspråket är en mans skräp en annan mans skatt, Så du rekommenderas att hitta en ny ägare och / eller ett nytt syfte till dina inte längre önskade ägodelar. Det finns flera bra sätt att göra det på och vi har sammanfattat grunderna för dig som hjälper dig att bestämma hur du ska bli av med dina saker när du flyttar.
Det bästa sättet att bli av med oönskade föremål är naturligtvis att sälja dem - du sparar inte bara tid och pengar för att transportera dem till ditt nya hemstädning, utan kommer också att få lite extra pengar i fickan. Glöm inte att rengöra dem noggrant för att återställa deras utseende och tilldela rättvisa priser (du vill verkligen sälja dina ägodelar med vinst), men om du prissätter dem för högt riskerar du att inte få några pengar alls). Ta hänsyn till marknadsvärdet och det aktuella tillståndet för dina varor för att sätta ett korrekt nummer på prislappen.
Att sälja saker online är enklare än du tror - du har ett stort urval av webbplatser där du kan posta dina saker och du blir kontaktad av personer som är intresserade av ditt erbjudande. Allt du behöver göra är att skriva en iögonfallande annons (inkludera eventuellt ett märkesnamn, lite bakgrundsinformation, specifika funktioner och viktigast av allt - ett par attraktiva bilder) och snabbt besvara alla förfrågningar du får. Var kort och objektiv i artikelbeskrivningen och undvik falsk reklam men glöm inte att locka potentiella köpare med intressanta detaljer och en chans till rabatt. Bestäm hur föremålet ska skickas och vilka betalningsmetoder du är mest bekväm med. Försök dock att göra processen så enkel och enkel som möjligt - det kommer att vara dig till fördel.
Den enda bristen med online försäljning är det faktum att lång tid kan gå innan du lyckas göra en försäljning. Det är därför du bör undersöka och lägga ut dina varor på kända och pålitliga webbplatser som har bred publik eller på specialiserade webbplatser vars målgrupp kommer att vara intresserad av den typ av varor du har till salu. Amazon, eBay och Craigslist är bland de mest populära webbplatserna för att sälja saker online och ger vanligtvis en utmärkt upplevelse. Var och en av dem har olika fördelar, så du bör välja efter dina specifika behov och preferenser ( Amazon låter dig koppla din artikel direkt till Amazon-listan för produkten, så alla som handlar efter den kommer att se din begagnade artikel listas tillsammans med den nya sådana; eBay är den vanligaste auktionswebbplatsen på nätet och har vunnit ett avundsvärt rykte för högkvalitativ kundservice; Craigslist låter dig sälja direkt till ditt folk i ditt närområde, etc.). Att använda specialiserade webbplatser har också stora fördelar - Threadflip är en utmärkt marknadsplats för kläder, Chegg och Half.com bör beaktas när man säljer böcker etc.
Organisera en gårdsförsäljning
Det finns inget slutligt svar på frågan om det är lättare och mer fördelaktigt att sälja saker online eller på en gårdsförsäljning - allt beror på dina preferenser och resurser. En gårdsförsäljning är svår att organisera i dåligt väder eller om du inte har en rymlig trädgård, medan online handeln är för överväldigande för människor som inte är vana vid högteknologiska lösningar. En garageförsäljning gör att potentiella köpare faktiskt kan se och / eller prova en specifik sak de är intresserade av och ger fördelen med direkt kommunikation med potentiella köpare. Internet sparar dig ansträngningarna och den tid som krävs för att anordna en gårdsförsäljning.
Men om du har tillräckligt med tid och utrymme och vädret är trevligt kan din loppis visa sig vara mycket lönsam och ganska rolig. Var bara försiktig och resurs full:
· annonsera evenemanget ordentligt för att se till att så många som möjligt kommer och ser dina saker och välja ut va de vill ha;
· gör området attraktivt och håll det säkert;
· visa dina saker på ett snyggt och systematiskt sätt;
· håll en lista med motsvarande priser till hands;
· Ha bra med växel och kontanter;
· Sälj saker ihop och va redo att erbjuda rabatter;
· Var vänlig mot besökarna och behålla ett gott humör.
Bra sålt och farväl!! Du kommer inte bara att bli av med oönskade hushållsartiklar utan kommer också att lägga till pengar i din flytt budget, så du bör definitivt överväga att sälja dina välbevarade och inte längre nödvändiga ägodelar innan du flyttar. Om inget av ovanstående alternativ fungerar för dig, kan du överväga att ta dina oönskade föremål till secondhandbutiker men de flesta av dem kommer endast att betala dig efter att dina saker har sålts och det kommer inte bli mycket vinst. Begagnade bokaffärer är ett bra ställe för att bli av med böcker som du inte har råd att ta med dig, dina favoritböcker kommer att köpas av andra bokälskare som kommer att dra nytta av dem och du kommer att få lite pengar.
Men du kanske inte kan sälja allt du vill bli av med eller så kanske du helt enkelt föredrar att inte sälja dina personliga föremål. I så fall bör du överväga att ge bort dina oönskade ägodelar. Någon annan kanske blir glad att få dem och kan utnyttja dem.
Ge bort till familj och vänner
Kanske en vän till dig verkligen gillar din samling av kristallfigurer eller din granne som alltid ville ha ett uteplatsparaply precis som det du har? Kanske har en av dina kollegor ett litet barn som säkert kommer att ha kul med leksakerna som din egen tonårsson eller dotter inte längre bryr sig om? Eller kanske de snygga högklacklackade skorna som dina fötter hatar faktiskt passar din kusin perfekt? Om det finns någon av dina vänner, släktingar etc. som gärna vill ha och använda dina oönskade föremål, som kommer att värdesätta dem och använda av dem, tveka inte ett ögonblick! Ge personen i fråga vad han / hon skulle vilja ha som en trevlig farvälgåva. Det är en win-win-situation som får andra att komma ihåg dig för din vänlighet och samtidigt hjälper dig att hitta en ny ägare till ett visst föremål du gillar särskilt mycket eller inte har råd att flytta.
Freecycle är ett annat alternativ att överväga om du har bestämt dig att ge bort några av dina tillhörigheter. Lägg bara ut en lista över de saker du vill skänka bort. Den som är intresserad av någon av dem svarar dig via e-post och kommer för att hämta det.
Donera till välgörenhet
Att donera till människor i nöd känns riktigt bra och dessutom är det ett av det enklaste sättet att bli av med saker när man flyttar. Du kanske inte har tid att organisera en garageförsäljning eller svara på många frågor när du säljer saker online och vänta tills du kan göra en lönsam försäljning. Dessutom finns det så många människor som har stort behov av olika saker, så varför inte hjälpa dem istället för att lägga till extra stress i dina flytt förberedelser när du försöker sälja dina ägodelar? Men för att vara säker på att dina donationer verkligen tjänar en värdig sak, undersök vad olika välgörenhetsorganisationer behöver, liksom vem de stöder. God vilja, frälsningsarmén, flytta för hunger, livsmiljö för mänsklighet, kärleksfulla kramar, direkt lättnad och många andra välrenommerade välgörenhetsorganisationer kommer säkert att använda dina oönskade hushållsartiklar till god användning. Ta reda på vilka av dessa nationella välgörenhetsorganisationer som behöver den typ av föremål du vill donera och kommer att tillräckligt tjäna ditt syfte. Naturligtvis bör allt du bestämmer dig donera väl bevaras och rengöras noggrant. Vissa välgörenhetsorganisationer hämtar dina donationer, medan andra kräver att du lämnar av dem, så se till att deras kontor (kontorsstädning stockholm) och / eller välgörenhetsbutiker är tillgängliga i ditt område först.
Många lokala ideella föreningar har också sina egna butiker med vinsten som går tillbaka till samhället. De levererar också många praktiska hushållsartiklar, som kläder och sängkläder, till lokala skyddsrum och andra föreningar som arbetar med individer för att hjälpa dem att komma tillbaka på fötterna.
Kom också ihåg att inte bara specifika välgörenhetsorganisationer, utan olika andra institutioner kan använda dina oönskade artiklar till god användning:
· Skolor, bibliotek, daghem, bokklubbar och olika kulturcenter kommer att vara bra nya hem för dina gamla böcker, tidskrifter, läroböcker, serietidningar, etc. Kontorsmaterial och elektronisk utrustning uppskattas också på sådana platser (kom bara ihåg att radera all personlig information, lösenord, konfidentiell information och så vidare från din gamla dator för din egen säkerhet);
· Härbärgen och andra liknande insatser kommer att hitta användning för dina gamla kläder, sängkläder, köksapparater, möbler, livsmedelsförsörjning osv.;
· Barnhem är i stort behov av specialiserade babyartiklar, kläder, barnböcker och framför allt - leksaker.
Om du hellre vill hitta ett speciellt syfte för vissa speciella föremål, har du ännu ett intressant alternativ att ge ett nytt liv till de saker du egentligen inte vill bli av med.
Gör om dina oönskade saker
Ibland kan du förvandla saker du inte behöver till saker du gjort och antingen ta det omgjorda föremålet med dig eftersom det kommer att vara användbart eller ge det till någon speciell som en unik present. Du kan förvandla ditt gamla kuddfodral till ett laptopfodral eller dina slitna jeans till ett par nya shorts, din gamla TV till ett akvarium eller dina gamla kokkärl till blomkrukor, etc. - det finns en hel rad möjligheter om du tar till din kreativitet. Naturligtvis är den enklaste (och mest använda) återanvändbara idén att helt enkelt klippa dina gamla tyger i rengöringsmattor och använda dem för att rengöra din gamla egendom när flyttfirman har lämnat eller för att lägga dem i flyttlådor som extra stoppningsmaterial. Det är helt upp till dig och din fantasi.
Återvinna
Din sista utväg för att bli av med oönskade föremål när du flyttar är att kasta bort dem. Tänk dock på att återvinna allt som kan återvinnas. Trasig elektronik, skadade böcker och de stora högarna med gamla tidningar, anteckningsböcker, affischer, kalendrar eller något annat värdelöst pappersmaterial, olika plastbehållare, metallföremål, gamla batterier, flaskor och annat glas, rivna kläder, etc. - allt det här kan och bör återvinnas (liksom allt förpackningsmaterial du inte kommer att använda efter flytten är över). Kom bara ihåg att skölja ut alla burkar och flaskor, ta bort lock från burkar, sortera papper efter typer och placera i lämpliga lådor för transportering. Du kan lägga till en grön hållbar idé till din flytt, så gå efter det och hitta en återvinning nära dig .
När du står inför en överhängande flytt måste du bestämma vad du ska bli av med när du flyttar för att göra din flytt enklare, billigare och problemfri. Hur som helst de saker du kan göra dig av med när du flyttar, alla föremål som har lagrats bort och glömts, alla städfirma stockholm föremål som du vill ersätta med nya mer fashionabla eller mer avancerade, alla saker du inte kommer använda i ditt nya hem på grund av klimatet, eller för att de inte passar in genom dörrarna eller inte passar in på ditt nya ställe eller för att de inte matchar din nya heminredning eller din personliga stil, etc. Att säga hej då till saker som var en del av ditt liv kan vara lite sorgligt men tanken på att någon annan som verkligen behöver dem och värderar dem kommer att ta bort den sorgen. De svåraste sakerna att lämna efter sig är vanligtvis de som inte har något praktiskt eller estetiskt värde men som är förknippade med minnen om lyckliga tider eller kärlek och respekt för den person som har gett dem till dig. Du behöver bara veta att kasta bort ett visst föremål inte betyder att kasta bort dina känslor gentemot en kär person eller dina älskade minnen från tidigare erfarenheter. Låt det förflutna gå och njut av din nya start utan bördan med oönskade föremål i ditt nya hem.
submitted by Fintrent to u/Fintrent [link] [comments]


2019.12.11 11:00 Dreamnet999 Svensk minecraft server

Tjenare! Nyfiken på en towny server där landskapet är uppbyggt som Norden? Vi på servern Nordatlas jobbar med att bygga hela Norden på en och samma server. Vi har just nu Sverige och Danmark men det jobbas för fullt på Finland just nu.
Vi har även ett enkelt system som är väldigt lätt att lära sig. Lätt att tjäna pengar på servern också med hjälp av alla våra säljställen. Vi har ställen som Lantmännen där du kan sälja saker du planterar och sen skördar. Även koppargruvan där du säljer alla sorters ores. Alla säljställen är uppbyggda på samma sätt. Vi har nu 7 säljställen totalt.
Städer som finns på servern är dem städerna som finns i Sverige. Som Stockholm, Östersund, Gävle och många fler.
Vi har även bra personal på servern.
2 admins/säkerhetspoliser
1 Rikspolis/moderator men lite mot admin
1 Polismästare/moderator
Polisinspektör ingen för tillfället
2 Polisassistenter
1 Polisaspirant
Du börjar som Polisaspirant som är en test period och målet är Rikspolischef.
Inte lätt att gå upp så långt men har vi redan en polismästare och en Rikspolischef så kan ingen mer bli det. Då stannar du på ranken efter dessa.
Då berättar jag lite om mig själv. Jag är 19 år och har spelat minecraft sen 2013. Jag är Rikspolischef på servern Nordatlas där jag har arbetet att ha koll på alla poliser och alla ansökningar. Ser till så dem följer reglerna och att dem blir utbildade rätt.
Jag står även som ägare på staden Melonia. Ja det finns ingen stad i Sverige som heter så men kände att min stad ska vara lite speciell. Vill du gå med på kontaktar du mig bara.
Det är en öppen server så bara att slå in ip adressen sedan tuta och köra. Ipn till servern är Spela.Nordatlas.se Om du vill åt våran discord så skriver du /dc i chatten så kommer länken upp.
Jag hoppas du vet lite om servern nu och att vi syns på servern. Välkommen in 🙂
Med vänlig hälsning Rikspolischef Dreamnet999
submitted by Dreamnet999 to MinecraftServer [link] [comments]


2019.12.03 13:15 RoshansAegis https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/RRn91a/talang-2020-aik -Mer om Ungdoms Akademin och talanger.

FOTBOLL 2019 är över – 2020 står för dörren.
Vilka unga spelare slår igenom i allsvenskan redan nästa år?
Per Bohman och Robert Laul har granskat storklubbarnas akademier och talangarbete.
Dags för: AIK.
Leif Karlsson och Johannes Wiklund. FOTO: PRIVAT OCH BILDBYRÅN AKADEMIANSVARIG: Sportbladet har talat med två nyckelpersoner kring AIK:s ungdomsfotboll.
Leif Karlsson är en levande legendar i AIK-kretsar och spelade hela karriären i sin moderklubb innan han blev ledare i föreningen. Efter många år som målvaktstränare har Karlsson varit högste ansvarig och sportchef för ungdomsverksamheten sedan 1997.
Johannes Wiklund är akademichef i AIK. Han har arbetat i föreningen sedan 2007 och haft många olika roller inom ungdomsfotbollen. Wiklund har en bakgrund i pedagogiken och utbildade sig till lärare innan han lockades över till fotbollen av Leif Karlsson.
– Det är typiskt AIK. Vi vill ha kontinuitet i föreningen och kollar alltid internt innan vi letar externt om vi ska fylla en roll. AIK är duktiga på att ta hand om de resurser som finns, säger Wiklund.
– Kolla bara på Björn Wesström, Rikard Norling, Patric Jildefalk, Tobias Ackerman, Henrik Jurelius, och många andra som tagit sig allt högre upp genom föreningen, säger Karlsson.
AIK sticker ut bland storklubbarnas akademiverksamheter. Sedan 2017 tillbaka har föreningen valt en ny väg för sin ungdomsfotboll. AIK sysslar inte längre med tidig selektering, värvar inte unga spelare från andra kommuner och skyr professionalisering av de yngsta lagen. Upp till tolv år är målet att ledarna ska vara fotbollsföräldrar. Ungdomsverksamhetens nya inriktning har vetenskaplig grund och AIK har anställt två forskare som är specialiserade på ungdomsfotboll.
– Är det något det här samarbetet kan medverka till så är det att inte falla för tidig selektering och att inte värva barn från varandra. Om du tittar utifrån ett lite större perspektiv är det orimligt att det fått förekomma och får förekomma på det sättet som det gör... För vi tror inte att åttaåringar, nioåringar och tioåringar mår så bra varken av att bli utvalda eller bortvalda, sa Leif Karlsson nyligen i en uppmärksammad text i Sportbladet.
Johannes Wiklund fyller i:
– Det finns en del som skiljer ut oss. Vi gör inte uttagningar av åttaåringarna för att hitta de bästa till P9-laget. En annan sak är att vi inte förhåller oss så mycket kring vilka sportsliga resultat våra yngre lag presterar i förhållande till andra ungdomslag. Det är inte viktigt för oss i utvecklingen av ungdomar.
AIK är inte oroliga för att duktiga spelare försvinner från deras akademi för att i stället gå till andra i Stockholm som är mer professionaliserade i yngre ålder. Den typen av farhågor har diskuterats inom föreningen, men Leif Karlsson slår fast:
– Vi ska och kan fostra lika många a-lagsspelare som tidigare om inte fler.
AIK:s P16-lag i finalen mot Malmö 2019. FOTO: CHRISTIAN ÖRNBERG / BILDBYRÅN STJÄRNOR (enligt Sef:s akademicertifiering): AIK:s akademi har fem stjärnor. Föreningen är mycket positiv till certifieringen och har tagit aktiv del av dess utformning.
– Vi har varit en del av arbetsgruppen som utvecklat certifieringsdokumentet, säger Leif Karlsson som menar att det professionaliserat verksamheterna.
– Det har höjt standarden för de 32 Sef-klubbarna och de ytterligare runt 30 klubbarna som är med i nätverket.
EKONOMI: I AIK betalar ungdomarna i akademin 15 000 kronor per år för att få delta i verksamheten. För spelare som inte är med i akademin är avgifterna lägre.
– Men då ingår precis allt. Det kan inte bli dyrare. Har man flera barn i verksamheten så är maxtaket 20 000 kronor, säger Leif Karlsson.
Vad händer om en av era 14-åringar inte kan betala över tusen kronor i månaden för att spela fotboll?
– Det är väldigt uttalat i AIK att ingen ska slås ut av ekonomiska skäl. Det blir ett resonemang med föräldrarna för att höra hur vi kan stötta. Det finns dessutom ett par goda mecenater runt om AIK som velat ge pengar just för att hjälpa den typen av ungdomar, säger Johannes Wiklund.
Kommer folk och säger så: ”Vi har inte råd” – eller slutar de bara?
– Det är det svåra. Det är förstås känsligt. För några år sedan hade nog AIK svårare att komma ut med budskapet om att vi gärna hjälper till. Då kom det kanske bara en faktura som skulle betalas. Nu har vi bättre avbetalningsplaner och så vidare, säger Wiklund och fortsätter:
– Men ambitionen är att kostnaderna ska sänkas i längden. Det finns inget egenvärde att det ska kosta just 15 000.
AIK är förtegna om vad akademin kostar föreningen varje år.
– En del av akademin ligger dessutom inom AIK AB så sådana uppgifter får vi inte lämna ut, säger Leif Karlsson.
Enligt Sportbladets uppgifter är kostnaden för verksamheten jämförbar med övriga storklubbar i allsvenskan, vilket brukar vara runt 10 miljoner kronor per år. Dessutom är Leif Karlsson – efter försäljningar av spelare som Robin Quaison och Alexander Isak – trygg i att akademin inte är en förlustaffär.
– Det är förstås en plusaffär. Vår uppgift är att fostra spelare till a-laget. Det kommer inbringa pengar till AIK i längden. Akademin är självförsörjande över tid vilket både är inspirerande och skönt.
FOTO: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN MÅLSÄTTNING/VISION: AIK har som mål att fostra 1–2 spelare per år till a-laget.
– Två spelare är riktigt bra. En spelare är godkänt. AIK jobbar med olika kvoter med seniortruppen. Några från den egna akademin, några från Stockholm, några hämtade från hela Sverige och så ett par utländska namn. Vi ligger bra till med det målet, säger Leif Karlsson.
Visionen är tydlig och den går att hitta i ungdomsfotbollens egen verksamhetsplan för 2019.
”Nordens ledande fotbollsklubb för utveckling och fostran av unga spelare och ledare – hur man än mäter”.
SPELMODELL: Det finns principer för hur ungdomslag i AIK ska spela, men inga bestämda formationer eller system.
– Lagens tränare får inte på egen låda ha massa idéer om hur fotboll ska se ut. Vi har en utbildningsplan som visserligen är rätt decentraliserad, men bara faktumet att man har en sådan tyder ju på att det är ett centralt dokument. Där talar vi om spelets principer snarare än om lagen ska spela med tre- eller fyrbackslinje, säger Johannes Wiklund.
Vad kan det vara för principer?
– Ett exempel är huruvida vi vill ligga högt eller lågt i försvarsspelet när vi utbildar spelare. Och när gör vi vad? Ett annat exempel är behoven av markeringsinslag i utbildningen av unga spelare. Vi vill vara skickliga på det vilket jag upplever är ovanligt inom svensk ungdomsfotboll. Men om inte spelarna lär sig det tidigt så klarar de ofta inte av det på seniornivå. Det är svårare att lära ut markeringsspel till 18- och 19-åringar som bara jobbat med positionsspel/zonförsvar än vice versa..
Ungdomslagen behöver inte använda samma formation som a-laget.
– Akademin handlar om utbildning. Om ungdomarna ska göra som a-laget, och sedan byter a-laget... vad händer då? Rikard kom in med 3–5–2 i ett AIK där 4–4–2 suttit i väggarnas sedan Stuart Baxter tränande laget. Ju äldre akademispelarna blir desto mer behöver de förberedas för hur a-laget spelare, säger Leif Karlsson.
Wiklund fyller i:
– Vi är övertygade om att det mest utvecklande är att träna individen i spelet fotboll, inte på en enskild spelmodell. Då blir du för låst i din utvecklingsmiljö. Kanske blir de inte tillräckligt flexibla som vuxna.
Samtidigt menar akademichefen att det finns undantag.
– AIK har spelat med wingbacks de senaste åren och det är en speciell position. Vi har därför valt att U19-laget spelat 3–5–2 de senaste åren för att det passar bättre i det fallet.
INTERNATIONELLA SAMARBETEN: AIK har de senaste åren arrangerat välrenommerade Lennart Johansson Academy Trophy. Europas storklubbar skickar varje år sina ungdomslag till Solna för att mötas i högkaratiga matcher. Tack vare arrangörskapet har AIK fått till ett intimt samarbete med FC Barcelona, som vunnit turneringen många gånger.
– Vi har ett fördjupat och verkligt samarbete och en dialog med Barcelona. När vi byggde upp vår barn- och ungdomsverksamhet tog vi in riktiga forskare till vår avdelning för forskning och utveckling. Där har vi dialog med Barcelona och pratar med deras utvecklingschef och metodologiavdelning. Det är ett tätt samarbete med deras representanter, säger Leif Karlsson och fortsätter:
– Det är förstås extraordinärt att få ha det med Barcelona. Vi träffar deras akademichef och utvecklingschef och diskuterar hur respektive förening jobbar. Det är ett utbyte på lika villkor.
POJK- OCH UNGDOMSLANDSLAGSSPELARE 2019: Omorowa. FOTO: CHRISTIAN ÖRNBERG / BILDBYRÅN P15: Richie Omorowa
Pergel, Ayari, Olsson, Tesfai Negash. FOTO: BILDBYRÅN P16: Hampus Pergel, Yasin Ayari, Holger Olsson, Noah Tesfai Negash
Sundgren. FOTO: PÄR OLERT / BILDBYRÅN P17: Robin Sundgren
Larsson. FOTO: ANDREAS SANDSTRÖM / BILDBYRÅN P18: Julian Larsson
FOTO: KRISTER ANDERSSON / BILDBYRÅN P19: Samuel Brolin
Hussein. FOTO: MATHILDA AHLBERG / BILDBYRÅN U21: Bilal Hussein
Totalt sett har 22 killar och 16 tjejer från AIK varit med i olika landslagssamlingar under 2019, berättar Johannes Wiklund.
Vad betyder det för AIK att fostra spelare till ungdomslandslagen?
– Det innebär att förbundskaptenerna bedömt att våra spelare är tillräckligt bra. Men det gör egentligen vare sig från eller till för vår verksamhet. Det är förstås kul för ungdomarna som får chansen i landslaget. Det är en god erfarenhet. Att möta Ukraina eller Danmark är såklart något extra, säger Johannes Wiklund och fortsätter:
– Men det är också en ganska ytlig bedömning av en spelare. Över tid så är det värt lika mycket som ett sandkorn på stranden, tycker jag.
VARFÖR SKA MAN VÄLJA AIK:S AKADEMI? – AIK har under lång tid visat att vi är en klubb som väljer att premiera och värdera våra egna spelare. Vi har en lång rad spelare som visat det de senaste åren. 1–2 per år får chansen i a-truppen och klubben satsar så länge de är konkurrenskraftiga. Det finns också en klubbidentitet där vi har a-lagstränare och personal runt laget som värnar om kontinuiteten kring att satsa på egna spelare för att få en långsiktigt hållbar utveckling. Jag kan också säga att våra tränare och utvecklingschefen i akademin håller väldigt hög klass. De har kunskaperna, perspektiven, kompetensen och erfarenheten. Dessutom forskare som hjälper till att ta fram vår utbildning. Vi lär helt enkelt ut spelet fotboll väldigt bra, har en kvalitativ bemanning och en väl markerad koppling till a-laget, säger Leif Karlsson.
Akademichef Johannes Wiklund har ett annat perspektiv.
– Allt det Leif säger stämmer jag och jag håller med. Men samtidigt skulle jag aldrig sälja in vår verksamhet och berättar varför föräldrar och barn ska välja AIK. Det finns fler nackdelar än fördelar med det. I stället presenterar jag vår verksamhet, berättar vilka värderingar vi har, vad vi sysslar med och varför. Berättar om vår värdegrund, uppförandekod och ansträngningskod. Hur beter vi oss och hur mycket anstränger vi oss i vardagen? Om värderingarna och de andra faktorerna passar båda parter, ja då kanske man ska spela i AIK. Men delar man inte de värderingarna så kanske man ska spela på ett annat ställe. Men jag kan säga att i AIK har man extremt bra förutsättningar som ungdomsspelare.
TALANGER FÖDDA -02 (eller senare): Strannegård. FOTO: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN Tom Strannegård, mittfältare, 17
Tom Strannegård gjorde stor succé för AIK i den avslutande cupmatchen i november och skrev någon vecka senare på ett kontrakt med a-laget.
– Tom är likhet med många andra som kommer upp i a-laget väldigt duktig på att ta ansvar för sin egen utveckling och sitt eget fotbollsspelande. Sömn, kost och skolan. Som fotbollsspelare är han kvick, har en fin vänsterfot och ett mycket bra rörelsemönster på planen. Det märks att han är fostrad centralt i planen. Om han har läst Andreas Alms bok om spelförståelse så måste han ha memorerat den, säger Johannes Wiklund.
Holger Olsson, mittfältare, 16
Det finns mängder av ungdomslandslagsspelare i AIK, men 16-årige Holger Olsson nämns som ett särskilt intressant namn. Tränar och spelar med flera år äldre spelare och är bofast i sitt landslag. Beskrivs som ytter men även anfallare.
– Vi vill inte uttala oss om enskilda ungdomsspelare och sprida bilden av enskilda stjärnor, säger Johannes Wiklund som dock gör undantag för spelare som redan tillhör a-laget.
UTLANDSFLYTTAR: – Det händer inte så ofta. Vi är väldigt tydliga om vår arbetsmodell. Det är dock bara spelaren och spelarens föräldrar som bestämmer vad de ska göra. Vi är generösa och om någon vill åka på provspel utomlands får de förstås göra det. Det säger vi inte nej till. Däremot har vi ingen affärsverksamhet med unga spelare och vill inte ha handel med omyndiga personer, säger Johannes Wiklund.
Leif Karlsson:
– Det finns förstås spelare som gått utomlands tidigt och varit lyckosamma. Vissa har nått landslaget. Men det finns många fler exempel på ungdomsproffs som fejdar ut och helt försvinner från fotbollskartan.
Tom Strannegård och Eric Kahl. FOTO: BILDBYRÅN GENOMBROTTET 2020 Tom Strannegård är AIK:s mest hajpade unga spelare och har alltså belönats med ett a-lagskontrakt. Efter debuten mot Enskede i cupen i november var folk runt föreningen och supportrar lyriska. Strannegård (född 2002) är den tonåring, bortsett från redan etablerade Bilal Hussein, som ligger absolut närmast allsvenskt spel.
– Han har jävligt roligt när han spelar fotboll och jag kan förstå att folk blir glada av att se honom på planen. Det smittar av sig på samma sätt som Ronaldinho gjorde när han var i Barcelona – inga som helst jämförelser i övrigt. Det vore ett för stort ok att bära, säger Johannes Wiklund och fortsätter:
– Han har en väldigt hög ansträngningsgrad i sitt spel. Han jobbar så väldigt, väldigt hårt och springer extremt mycket. Samtidigt är han väldigt påkopplad. Sedan är det speluppfattningen som sticker ut. Han liknar Robin Quaison på det sättet att han liksom glider fram längs planen. Det är spelare som man bara vill spela in på i offensiva ytor.
Eric Kahl, född 2001, flyttades upp till a-truppen i höstas. Kahl är vänsterback/wingback och är känd för att flyga fram längs kanten.
– Han kan spela även centralt men håller mestadels till längs vänsterkanten. Han är tillräckligt bra för att konkurrera med spelarna i a-laget. Var man än sätter Kahl på planen så är det en anfallsinriktad spelare med väldigt spetsiga offensiva egenskaper. Otroligt snabb både med och utan boll.
Samuel Brolin, född 2000, är sedan en tid tillbaka bofast i a-truppen. En före detta styrelseledamot beskriver Brolin som en ”större målvaktstalang än Oscar Linnér”. Brolin är tre år yngre än Linnér och får i lugn och ro utvecklas bakom AIK:s förstemålvakt.
– Han har uppenbara styrkor som passar en målvakt. Samuel är lång och har musklerna på fördelaktiga ställen, dessutom oerhört målmedveten, säger Wiklund.
Förre målvakten Leif Karlsson fyller i:
– AIK valde ju att satsa på Oscar Linnér för tre år sedan. Det ansågs vågat då men har visat sig vara ett bra beslut. Samuel påminner om Oscar. De är i samma storlek. Samuel är också väldigt bra med fötterna vilket ju är väldigt bra i den moderna fotbollen. Med rätt matchning har vi en blivande a-lagsmålvakt här. Det är också bra att han är tre år yngre än Oscar eftersom det ger ett bra åldersintervall
submitted by RoshansAegis to AIK [link] [comments]


2019.11.29 08:40 hevosenliha Svart TF2-Fredag

Eller jävligt vit. Det har tydligen snöat i natt. Men det hjälps inte! Undrar bara om det kommit tillräckligt mycket för att man ska behöva bry sig om det...
Nu är hestar billigare än någonsin!
För att inte tala om randomgranater, halva priset! Men var noga med att kolla modellnumret, det kanske är en speciell, sämre variant som bara säljs idag. Funktionaliteten kanske inte alls är i klass med vad den brukar vara. Hjälper de mot något alls?
Och vet du något annat som är billigt idag? Ska du köpa något? Har du köpt något? Hela veckan? Väntar till cyber monday?
Nåja, i kväll får vi än en gång förtränga förtrycket från det vanliga samhället, slåss och svära och bara må bra.
Tagga för TF2-Fredag, den fyrtioåttonde i år!
Ber om ursäkt för lång och återanvänd sponsorvideo
Mumbleserver:
mumble://mu.rovanion.se
TF2-server:
steam://connect/tf.rovanion.se/critmarie
Som vanligt är lösenordet "critmarie" och tiden är 19:00 (det gör inget om man är tidig (fast då får man inte använda eldvapen), eller sen (fast då kan vi redan ha gått vidare), eller lagom (alltid bäst), eller inte kommer alls (och missar allt skoj))
FFFF (Förbannat Frekvent Frågade Frågor) som inte är low F-ort
F: Vad är TF2?
S: Team Fortress 2 är ett FPS (First Person Shooter, FörstaPersonsSkottare) som är gratis på Steam. Man spränger folk i bitar som far åt helvete och så får man hattar.
F: Vad är Mumble?
S: Det är ett röstchatprogram, även kallat TMToIP-program(Taskig MikrofonTeknik over IP), som t. ex. Ventrilo eller Teamspeak, där svordomar, förolämpningar, glada tillrop, konstiga politiska åsikter och smaklösa skämt står som spön i backen.
F: Måste man vara med på Mumble för att få spela?
S: Nej, det måste man inte. Man har dock roligare om man är med på Mumble, även om man inte har någon mikrofon (eller dålig mikrofonteknik som Isterpenis.)
F: Hur länge håller det på?
S: Ett tag, sluta skriva "Det var ingen som spelade :*(" om du kommer in klockan halv fyra på natten. FÖR HELVETE
F: Är TF2 svårt?
S: Nej, det är så lätt att t.o.m. jag kan spela det.
F: [LÅTTEXT HÄR, FAST DET KOSTAR]
S: [BUDGETEN FÖR TF2-FREDAGSPOSTERNA TOG SLUT, JAG FÅR INTE LÄNKA NÅGRA FLER LÅTAR]
F: Hur spelar man pyro?
S: Håll inne W, om du ser en fiende, håll nere vänster musknapp tills han slutat sprattla.
F: Varför använder ni Mumble? Använd Discord istället; det distribuerar ju lösenord, chatt och talade ord till okänd part via CloudFlare!
S: För att rovanion bokstavligen är Norci och hatar frihet, skoj, glädje, kärlek och alla andra saker som inte har öppen källkod. Skämt åsido så är Mumble open source, och den enda nätverkstrafiken är den som går mellan användarna och Rovanions server. Eftersom Discord inte har öppen källkod så kan det vara så att det man säger skickas till NSA, FRA, HIV eller kanske ICA. mu.rovanion.se - med integritet i fokus
F: Varför inte spela Overwatch istället?
S: För att vi hatar att ha kul och vill stöta bort nytänkande individer från den klump med tragisk sörja som är TF2-fredag. Sen spelas det tillräckligt med Overwatch av folk på Mumble under resten av veckan ändå. Det är alltid ett jävla tjat om att ulta och andra termer som kidsen använder. Sen så är det så pass många inne så att de inte skulle få plats på en server, ett problem som man inte har i TF2.
F: Får man använda eldvapen före kl 19.00?
S: Nej, endast yxor, krattor, fiskar och liknande.
F: Vem fan är stefn?
submitted by hevosenliha to sweden [link] [comments]


2019.09.13 16:21 TaoQingHsu (Kapitel 11) En kort tala om Skriften av fyrtiotvå kapitlen Sagt av Buddha

Jade Porslinutställning, National Palace Museum, South Campus, Chiayi, Taiwan

Medförfattare i tiden för Eastern Han Dynasty, Kina ( AD 25-200): Kasyapa Matanga och Zhu Falan (som översatte den här skriften från sanskrit till kinesiska.)
Översättare i modern tid (AD2018: Tao Qing Hsu (som översatte den nämnda skriften från kinesiska till engelska.)
Lärare och författare för att förklara den nämnda skriften: Tao Qing Hsu
Kapitel 11: Att ge måltider vänder sig till seger
Buddhaen sade: "Att ge hundra onda människor måltider är inte lika bra som att ge en bra person en måltid;
Att ge tusen goda måltider är inte lika bra som att ge en måltid för en person som följer de fem föreskrifterna.
Att ge mat till tiotusen personer som följer de fem föreskrifterna är inte lika bra som att ge enSrotāpanna en måltid.
Att ge en miljon Srotāpanna måltider är inte lika bra som att ge en Sakridāgāmi en måltid;
Att ge tio miljoner Sakridāgāmis måltider är inte lika bra som att ge en Anāgāmi en måltid;
Att ge hundra miljoner Anāgāmis måltider är inte lika bra som att ge en Arhat en måltid;
Att ge tio hundra miljoner Arhats måltider är inte lika bra som att ge en Pratyeka-buddha en måltid;
Att ge tiotusen miljoner Pratyeka-buddha måltider är inte lika bra som att ge en tre-världs-Buddha en måltid;
Att ge tusen triljoner Tre-World Buddhas måltider är inte lika bra som att ge en måltid till en person som är i tillståndet utan tanke, ingen bostad, ingen övning och inget bevis. "
Att ge mat till andra vänder sig till segern; segern är inte över andra, men för oss själva . Om vi ​​ger mat till hundra onda personer, är det vi har gjort för att hjälpa dem att göra de onda sakerna. Det betyder att vi gör de onda sakerna indirekt. Det är inte segern, utan förlusten för vårt liv och för vår ande.
Tvärtom, om vi ger mat till tusen bra personer. Det vi har gjort är att hjälpa dem att göra de goda sakerna.Det betyder att vi gör de goda sakerna direkt. Det är segern att öka saligheten för vårt liv och för vår ande.Ovan nämnda personer är de människor som inte lär sig Buddha och inte övar Dao. Men det betyder inte att de inte är bra personer. Oavsett huruvida personen är en bra person eller inte, huruvida man lär sig Buddha och huruvida han eller hon övar tao eller inte. Om en ond person kunde ångra sitt fel, har hjärtat av medkänsla och önskar uppnå Buddhahood, kunde han också lära sig Buddha.
Om en person skulle lära sig Buddha skulle han bli lärd att lyda de fem föreskrifterna i näveklassverket. De som är Buddha-lärande, men inte buddhistisk munk eller non, är nödvändiga för att lyda de fem föreskrifterna. En bra person följer inte nödvändigtvis sådana fem föreskrifter. Även om vi inte är Buddha-lärare, kan vi också lyda de fem förordningarna automatiskt. Vad är då de fem förordningarna? Det är som följer:
Att inte döda andra, och inte döda oss själva.
Att inte stjäla saker .
Att inte ha sex på felaktiga sätt. Det vill säga inte skada dig själv och inte skada andra och vara att respektera varandra.
Att inte ljuga.
Att inte ta alkohol eller olagligt läkemedel.
Det visar att att lyda de fem förordningarna är segern. Såsom vi vet är en sådan seger inte att jämföra med andra, utan för oss själva. Att erbjuda måltider till den som följer de fem föreskrifterna är bättre än att erbjuda mat till tusen goda personer. Det är också segern.
Srotāpanna , Sakridāgāmi och Anāgāmi är sanskrit, och är en slags rangordförandeskap. De är inte begränsade i buddhist munk eller non. Det vill säga de används för att identifiera för varje Buddha-elevs nivå. De nämns också i olika skrifter, och ibland är förklaringen för dem annorlunda. I ett ord, i att lära Buddha, är de fortfarande i olika nivåer av självbesparande.
Dessutom har de ännu inte kunnat frigöra sig från lidandet, än mindre för att kunna frälsa andra för att befria från lidandet. Varför? I dygden, visdom och salighet, vad de har gjort och vad de har fått är inte tillräckligt.Det är därför de sparar sig i ansträngning, men inte andra.
Det finns också skillnaden i examen. Graden av Srotāpanna är mindre än Sakridāgāmi . Och graden avSakridāgāmi är mindre än Anāgāmi . Även om detta, i dygd, visdom och salighet, är de bättre än den som följer de fem föreskrifterna.
Arhat och Pratyeka-buddha har befriats från lidandet. Det betyder också att de har uppnått mer i dygd, visdom och salighet. Men varför ger tio hundra miljoner Arhats måltider inte lika bra som att ge en Pratyeka-buddha en måltid? Om någon vill uppnå graden av Arhat , måste de fortfarande vara beroende av Buddhas visdomsstyrka och medkänsla. dessutom måste de sätta Dao i praktiken och sedan bevisa frukten av Dao.Det betyder att för att Arhat fortfarande måste höra Buddha-lagen och undervisas av Buddha. Arhat har också förmågan att tala om buddha-lagen.
Men de som uppnår graden av Pratyeka-buddha är beroende av att de ska upplysas. Det betyder att de har uppnått upplysningen om jämlikhet-visdom och Buddhas natur. De är också i tillståndet att inte öva och ingen bevisa. Att vara Pratyeka-Buddha inte från att höra ing Buddha-lagen från Buddha, och inte heller att undervisas av Buddha. De talar inte om Buddha-lagen. I visdom och dygd är deras grad mer än graden avArhat .
Så, att erbjuda en måltid till Arhat eller Pratyeka-buddha skulle ansluta sig till dem, att ge näring åt deras kropp och hjälpa dem att uppnå Buddhahood. Det skulle också hjälpa oss att sålja fröet av visdom, dygd och salighet i detta liv; och frukterna av visdom, dygd och salighet skulle uppnås i vårt nuvarande liv och i vårt framtida liv.
Därför är buddhismen mer villig att erbjuda någonting till Buddha-läraren, speciellt de personer som är upplysta i Buddhas natur . Men det betyder inte att buddhismen inte erbjuder något för de fattiga. I buddhismen är det begreppet att de som är fattiga är för att de är medelmåttiga med pengar och inte villiga att erbjuda generöst till andra generöst i sitt tidigare liv. Det är den förflutna orsaken att göra det nuvarande resultatet. Vid uppfattningen av jämlikhet har de fattiga också Buddhas natur, dock har Buddhaens natur ännu inte upplystts. Det vill säga, dess naturliga visdom har fortfarande varit täckt, inte uppenbarad. Om vår naturliga visdom skulle dyka upp, skulle vi vara mycket lyckliga och skulle vara fulla av rikedom.
Det finns två förklaringar för Tre-World Buddha; det handlar om tid och rum. En är måttlig för Buddha som bodde i den förgångna världen / tiden levde Buddha i den nuvarande världen / tiden, och Buddha bodde i framtida värld / tid. Den andra är medelvärdet t till Buddha Sakyamuni i mitten världen, Buddha Amitabha i västvärlden, och Buddha Pharmacist- glaserad ljus i östra världen.
Utrymmet och tiden är enhetliga, är en och är obegränsade. Så, någon Buddha är någon gång eller i varje utrymme, de är en. Detta begrepp är svårt att förstå, än mindre att upplevas och bevisas av mig själv, såvida inte konceptet för befintlig gräns och för differentiering av någonting har brutits och eliminerats helt.
Enligt vår kognition är Three-World Buddha någon som bör respekteras av oss. I den djupa erfarenheten är Tre-World Buddha inte i vårt yttre, utan i vår natur. När vi respekterar Tre-World Buddha, är det också tänkt att respektera oss själva. När vi erbjuder mat till Tre-World Buddha, är det också tänkt att erbjuda något åt ​​oss själva. Three-World Buddha är förenad med oss. Vi är en.
Vad är Buddha?
När någon helt har upplyst sig från den höga visdomen, befriad från lidandet och känt all sanning, har han inte längre någon rädsla i hjärtat och kan också använda sin stora makt för vänlighet och sympati för att rädda alla kända varelser, för att låt dem befria från lidandet i livet och döden, kallar vi en sådan person "Buddha" för att respektera den. På kinesiska språket kallas det " Fo " eller "Fu", som översätts från kinesiska ordet och dess originalspråk är från sanskrit.
Nu har vi en fråga. Ovannämnda som Tre-World Buddha är förenad med oss ​​och vi är en. Varför är vi inte Buddha? Det är inte problemet med Tre världs Buddha, utan vårt. Det beror på att vårt inre hjärta inte ligger i Buddhas rike. Det betyder också att vi ännu inte har uppnått Buddhahood.
Så, att ge mat till Tre-World Buddha är mer seger; det är för att det är svårt för oss att erbjuda mat till dem.Om vi ​​har möjlighet att erbjuda måltider till dem, är det också meningen att vi har större chans att befria från lidandet och ha chans att få mer dygd, visdom och salighet och ha chansen att uppnå Buddhahood på grund av Tre världsbuddha skulle ge oss visdom och medkänsla, lär oss buddhismen och hur man ska upplysas. Det är därför att erbjuda måltider till Tre-World Buddha är en speciell seger.
Det är redan så speciell seger. Varför att ge tusen och tusen miljoner Tre-World Buddhas måltider är inte lika bra som att ge en måltid till en person som är i skick utan tankar, ingen bostad, ingen övning och ingen bevis?
Ingen bostad betyder att man inte bifogar eller inte är beroende av någonting. En person som är i tankefrihet, ingen bostad, ingen övning och ingen bevis som vi någonsin har nämnt och förklarat i kapitel 2 (Kapitel 2) En kortfattad prat om Skriften av fyrtio två kapitel som sagt av Buddha .
Kapitel 2: Skära av lusten och ingen krävande
Buddhaen sade: "De som går ut ur familjen blir Sramana , avskräcka lusten, avlägsna kärleken, känna igen källan till sitt eget hjärta, nå Buddhas djupaste princip, realisera lagen om att inte göra, ingenting har uppnåtts inuti, inget har krävts utanför, för att inte fästa tao i hjärtat, inte samla karma, har inga tankar, har nöje, icke-praktiserande, icke-bevisande, inte att uppleva successiva nivåer, men når sitt allra högsta tillstånd, kallas Dao. "
Om vi ​​inte förstår buddhismen kan vi missförstå det, och tror att en sådan person inte är användbar, är en förlorare. Nej, det är absolut inte så här. I buddhismen kan de som kunde vara i det tankefulla tillståndet, ingen bostad, ingen öva och ingen bevisa uppnå den högre visdomen, uppnå högre dygd och salighet. Det vill säga deras prestation är högre och nästan nära eller i toppen.
Vi kanske tror att de som är i tillståndet utan tankar, ingen bostad, ingen övning och inget bevisar är någon annan, eftersom att ge mat till dem är bättre än att ge måltider till Tre-World Buddha. Om vi ​​tror det är det helt fel.
Om allt givande som sagt inte kunde få oss att nå Buddhahood, är sådant ge nästan ingen mening för oss.Några oklara människor som erbjuder mat till andra vill bara få mer rikedom. Om vi ​​har en sådan tanke är vårt hjärta rike mycket begränsat och väldigt litet.
Så, allt som anges ovan är att hjälpa oss att uppnå Buddhahood. Det är, det är den väldigt viktiga betydelsen för oss. Om vi ​​förstår buddhismen djupt kunde vi upptäcka att allt det nämnde inte är någon annan, utan oss själva. Vad som nämns i buddhismen verkar någon annan. Men det betyder faktiskt oss.
De som är i sådant tillstånd som nämnts är högsta i dygd, visdom och salighet. De är nästan i Buddhas tillstånd. En sådan person är dock mycket sällsynt i världen. Om vi ​​skulle kunna erbjuda en måltid till dem är det den mest speciella segern. Varför? Det beror på att en sådan person har uppnått det ena tillståndet att förena med Tre-världs Buddha.
Samtidigt innebär det också att om vi skulle kunna erbjuda en måltid till dem, kan vi få chansen att vara i sådant tillstånd som dem genom att ansluta sig till dem och lära av dem. Dessutom kan vi äntligen också vara den i ett sådant tillstånd. För att uppnå oss själva är Buddhahood mycket ädel och värd att respekteras av det allvarliga väsen. det är därför att erbjuda mat till en sådan person är den mest speciella segern.
Med ett ord erbjuder vi måltider till andra för att erbjuda måltider till andra. Att ge något till andra är att stödja oss själva. Detta är principen om jämlikhet i buddhismen. Vad prestationen, deras dygd, visdom och salighet som de har uppnått skulle hjälpa oss att vara samma med dem. English: (Chapter 11) A Brief Talk about The Scripture of Forty-Two Chapters Said by Buddha
Om du tycker att den här artikeln är bra för människor, var god och dela den med dina vänner.
Med ditt stöd och donation skulle det göra världen bättre.
https://sweden-bvlwu.blogspot.com/2018/12/kapitel-11-en-kort-tala-om-skriften-av.html
submitted by TaoQingHsu to u/TaoQingHsu [link] [comments]


2019.09.04 09:34 RealTasty Has anyone gotten This before?

Ja. Jag vet att du är en pedofil. Jag vet faktiskt mycket mer om dig än du tror.
Jag är en datavetare (specialist på internet säkerhet) med anknytning till gruppen Anonym.
För några månader sedan laddade du ner ett program. Denna applikation hade en speciell kod implanterad medvetet. Sedan det ögonblick du installerade den började din enhet fungera som ett fjärrskrivbord som jag kunde komma åt när som helst.
Programmet gav mig åtkomst till ditt skrivbord, dina kameror, dina filer, lösenord och kontaktlistor. Jag vet också var du bor och var du arbetar ..
Jag observerade dig ganska länge och vad jag har samlat här är överväldigande för dig. Jag vet om dina sexuella preferenser och ditt intresse för unga tonåringar.
Jag har säkrat fyra videofiler som tydligt visar hur du onanerar (fångad från din kamera) till unga tonåringar (fångad från din webbläsare). Limma ihop är ett ganska överväldigande bevis på att du är pedofil.
Tidsstämplarna på videofilerna indikerar den exakta tiden du har onanerat till tonåringar: FEKKE_1565103614.mp4 (30.8 MB) FEKKE_1567386959.mp4 (15.6 MB) FEKKE_1563236973.mp4 (33.5 MB) FEKKE_1564886898.mp4 (48.8 MB)
Jag är inte här för att bedöma moralen i dina sexuella preferenser, jag är här för att tjäna pengar. Eftersom jag vet att du är en rik person och att du bryr dig om ditt rykte är jag villig att ge dig en chans att betala böter.
Du vet vad Bitcoin är, eller hur?
Du måste skicka mig 5.000 EUR i Bitcoin till min speciella adress, annars kommer jag att skicka videofilerna till dina familjemedlemmar, vänner och dina arbetskompisar.
Jag vet att det kan vara tidskrävande att köpa 5.000 EUR värda bitcoin, så jag kommer att ge dig exakt en vecka. Sök på google "hur man köper bitcoin" och skicka det till mig. Nog är nog. Jag har sett nog ...
Om du inte skickar bitcoins på en vecka kommer jag också att skicka dessa videoinspelningar till ditt lokala poliskontor. Ditt liv kommer att förstöras, lita på mig. Överföringsinformation finns nedan ..
Skicka exakt: 0.5288054 BTC
till min bitcoin-adress:
3NhVC2b1TfzGUhhgp6pNMj3h2eyuuNxGkP

(kopiera + klistra)

1 BTC är värt 9.480 EUR just nu, så skicka exakt: 0.5288054 BTC. Se till att beloppet och adressen kopieras korrekt - på det här sättet vet jag att överföringen kommer från dig.
Så snart du skickar bitcoins tar jag bort filmerna från min enhet och tar bort programvaran som låter mig få åtkomst till din enhet.
Om du inte samarbetar kommer jag att börja skicka ut dessa videor till personer du bryr dig om. Inte uteslutet att efter att ha skickat till en person kommer jag att be 10 gånger mer från dig. Jag kan få dig att lida, lita på mig.
Tänk inte ens på att gå till polisen. Om du försöker vet jag det omedelbart och jag skickar dem dina onani videor, pedo.
5.000 EUR är ett bra pris för min tystnad tror du inte?
Du har bara en vecka och bättre agera snabbt.
Skicka exakt: 0.5288054 BTC
till min bitcoin-adress:
3NhVC2b1TfzGUhhgp6pNMj3h2eyuuNxGkP

(kopiera + klistra)

Svara inte på detta e-postmeddelande, det är ett ospårbart engångsmeddelande.
Kom ihåg att jag tittar på dig.
M4rDröM
submitted by RealTasty to Scams [link] [comments]


2019.03.04 20:49 dronningmargrethe VALG TIL MODS! (Mar 4 -> Mar 11)

Så går vi i gang med valg til mods. Jeg har besluttet at vi vælger 2 til at starte med, og i og med at vi har inkluderet så mange nye lande i "Skandinavien", giver det ikke mening at opdele per land længere.
Hvis du vil melde dig på banen, så skriv en kort tekst herunder om hvorfor du vil være mod, du kan selv bestemme indholdet. Fx kan du skrive om din tilgang til moderation, eller om du har nogle special skillz (CSS fx).
De to mest upvotede personer bliver mods. Valget løber en uge frem.
Nu börjar vi med val på mods. Jag har bestämt att vi väljer 2 till att börja med, och eftersom vi har inkluderat så många nya länder i "Skandinavien", är det inte vettigt att dela upp efter land längre.
Om du vill anmäla dig til uppdraget, skriver du en kort text nedan om varför du vill vara mod, du kan själv bestämma innehållet. Till exempel kan du skriva om din inställning till moderering eller om du har någon speciell skillz (CSS t.ex.).
De två mest upvotede människor blir mods. Valet löper för en vecka.
Democratic election for mods is commencing. I have decided that we will choose 2 to start with, and since we have included so many new countries in "Scandinavia"; tt does not make sense to divide by country anymore.
If you want to sign up for mod duty, write a short text below about why you should be selected - you can decide on the content yourself. For example, you can write about your approach to moderation or if you have some special skillz (CSS eg).
The two most upvoted people become mods. The election runs for a week.
submitted by dronningmargrethe to scandinavia [link] [comments]


2019.01.22 11:56 fulfulsson Jobbig granne

Jaha då står man här igen. Den här gången vill jag yttra mig om en jobbig granne jag har här i livet. Jag kan ge ett par fräscha exempel på hur han beter sig t.e.x går och ryter till på sin familj klockan 6.00 på morgonen. Det är väll inget någon föredrar? Rätta mig om jag har fel va. Sedan vill jag även uttrycka mig om hans drastiska snytningar som utförs på min mark. Pågajävlen går alltså och snorar ner på Min tomt, har även inträffat att när man 6.30 vaknar upp och ska till jobbet så möts man av en akademiskt syn att man har snor på bilen på mina bilrutor och även på översta delarna av bildörren. Kan ni förstå mitt vrede över det här. Det kanske låter orimligt men sanna mina ord Det är sant. Jag vill slutligen säga att det är helt oaceptabelt. Jag nämner alltså inga namn i detta inlägg men jag tror att du vet vem du är. Har någon nåt tips på hur man ska handskas med en sådan speciell person skulle det verkligen glädja mig en sån här abstrakt torsdags kväll då min granne inte varit i farten på ett dygn faktiskt nytt rekord om jag får uttrycka mig
Då säger jag tack ännu en gång för min lilla induktion här på reddit och önskar mina läsare en underbar torsdags afton. Och hoppas i ärlighetens namn att min grannes underliga beteende upphör /pär Johansson
submitted by fulfulsson to Sverige [link] [comments]


2018.09.05 01:48 zpawn Jag ska ta självmord om en stund.

Nu är man uppe i ett träd med ett rep runt nacken som är knyten på en jävligt tjock gren och är redo att äntligen försvinna, fyfan vad skönt det kommer att bli. Inget mer tjat av alla i familjen som säger ''Hitta någon skola!'' INGEN skoljävel interessar mig, jag gillar att sitta vid datorn och spela, men det betyder inte att jag vill gå på nåt dator program. Jag är 18 år, fyllde i Juli, men jag är ju mer som en 14 åring fortfarande. Inget körkort, är för rädd att gå och ta ett, en kompis sa att man skulle sitta i 3 timmar och lyssna på nån kille prata om en massa skit, aldrig att jag gör det runt allt folk som är där och att jag är på gränsen till att få en panik/ångest attack varje gång jag är instängd i något rum med en massa personer jag inte känner.
Jag gick bygg och anläggning ett tag, från Augusti till Maj eller något sånt, i 2016 tills 2017, men jag var så dum i huvudet att jag hoppade av bara för att jag inte tyckte om det, ingen tycker väll om sitt jobb? Det är vad folk säger till mig iallafall, jag skulle stannat kvar där även fast jag sög på det och att jag inte hade några vänner och att jag hatade allt där utom att hammra. Jag berättade det för en av mina lärare men då sa han bara ''Äsch, det är bara 3 år ändå, vill du vara en man kan du väll klara av 3 år grabben?'' uppenbarligen är jag ingen man, jag är en liten pojke som aldrig kommer växa upp. Nu vill jag inte vara den killen i klassen som är dum i huvudet och börjar gymnasium 2 år efter alla andra, plus att som jag sa så är jag inte interesserad av ett skit. Så nu kan man ju inte hitta nåt jobb, jag har haft 3 stycken. Det första jag fick var ett sommarjobb, jag hjälpte till vaktmästarn i det lokala högstadiet med att fixa till i skolan med bord och sånt innan skolan började, och att han var en liten Jack-of-all-trades och hjälpte till med ärender lite överallt där jag bor, åke till ett dagis och fixade till nån typ av stol och bord som satt i en vägg och sånt. Kom försent en dag för jag trodde att han sa att han skulle hämta mig där jag bodde men jag hörde fel, och då fick jag en jävla massa skäll om hur dum i huvudet jag är som lyssnar på musik när jag jobbar och att han tycker att jag inte hjälper till, jag är bara ivägen. Men jag fick betalt typ 3000 på det och det var väll bra. Den andra var på en sopstation, fick inte betalt, var där 8 timmar varje dag, och jag gjorde ingenting och jag skojar inte, jag gjorde INGENTING, jag och min 'chef' satt inne i deras lilla vilorum och bara satt där, så det var som tortyr att vara där varje dag av veckan så jag hoppade av efter 3 veckor.
Senaste jobbet jag hade var på Willys där jag hjälpte till att lägga upp varor och sånt, fick inte betalt igen, jobbade 3 månader där, alla vardagar 10-15. Det var rätt lugnt där också tills jag fick skäll igen, jag vela ha på musik, (jag har tinnius och jag har musik på 99% av tiden, 2017 hade jag lyssnat på 429,671 minuter musik, vilket är 298 dagar), men då kom en av dom jag jobbade med och sa till mig ''Ta av dig lurarna för i helvete, är du dum i huvudet? Ingen musik medans du jobbar, och jag såg att du hade ställt myggsprayflaskan på fel ställe, fråga mig eller någon annan nästa gång, du behöver inte vara så jävla blyg snorunge.'' Sen hörde jag han viska ''Jävla idiot'' lite senare, då fick jag en panik/ångest attack inne på toalett lite senare och sen sket jag i att jobba i några dagar, sen så slutade jag.
Nu så får jag öppna mitt sparkonto som min mamma och pappa har fixat åt mig och har fyllt på i en massa år, det är runt 100k inne i det kontot, någon vanlig person skulle köpt kanske en bil, fixat en lägenhet, fixat körkort. Men vad ska dumma zpawn göra? Tatuera sig! Vilken dum millenial va? Fast det blir ju nog inte någon tatuering eftersom jag kommer nog dö om ett par timmar.
Jag är en parasit, lever på min mammas pengar, 18 år och frågar fortfarande ''Mamma kan vi köpa ett nytt spel'' som om jag är 12.
Tror inte en ända tjej har gillat mig, har aldrig fått en komplimang av en iaf. Kanske när jag var 11/12 och jag pratade med tjejer som en vanlig person, efter jag började 7:an så började med en massa personer jag inte kände och alla tjejer vart helt sjukt snygga från vad jag var van med, alla mina gammla kompisar började i en annan klass som jag såklart inte fick byta till, hela sjuan var jag helt tyst, ''The quiet kid'' på en extrem jävla nivå, tror att jag sa max 200 ord i hela sjuan, överdriver inte heller. Sen så kommer jag ihåg en av tjejerna jag gillade drog ur min musik medans jag lyssnade på ''Hit em up'' av Tupac, efter det så tog dom svarta killarna ut på bakom skolan och slog ner mig för att 'Vita ska inte lyssna på våran musik'.
Det finns 1 sak som alltid har varit med mig i alla mina år och gett mig glädje, och det är Real Madrid. För er som inte vet så är det en spansk fotbollsklub som jag har älskat i 12 år nu. Ni som säger att jag inte kan heja på dom för att jag är svensk kan dra åt helvetet, jag älskar denna klubb med hela mitt hjärta, varje gång jag kollar på dom så är det bara glädje.
Allt jag gillar ska något alltid attackera, Jag älskar God of War har gjort det sen det första spelet kom ut, mina kompisar säger att jag är barnslig som gillar nåt sånt 'skit'. Jag gillar SuicideboyS och XXXTentacion, men för det så är jag enligt folk ''En idiot som gillar någon som slog sin tjej och 2 gubbar som låtsas vara ledsna för att bli kända''
Jag vet inte hur man gör saker generellt, jag vill vara 'Handy' som alla mina kompisar är. Sätt in 10 personer på ett rum och säg åt dom att göra en speciell sak, 9 personer kommer göra den saken inom 2 minuter, jag kommer först stå där och leka som om jag vet vad jag gör, efter en stund kommer jag bygga upp modet för att fråga efter hjälp och då blir jag skrattad på för att jag inte vet hur man gör saker, jag är så jävla dum i huvudet att det är otroligt.
Jag gillar inget längre, gillar jag något så blir alla arga på mig för att jag gillar det. Jag vill ha nästa FIFA, jag gillar att spela det när det har kommit ut så man kan kämpa att få ett bra lag. Något sånt borde jag göra i verkligenheten med jobb och så, men min hjärna är så jävla dålig att jag inte klarar av det för nån anledning.
Den ända anledningen jag har att vara kvar är att jag vill veta hur Game of Thrones och Infinity War slutar, jag vet, barnsligt och dumt va? Jag har aldrig varit så investerad i något som jag är i Game of Thrones, varje gång jag kollar så dunkar hjärtat ut ur brösten för hur hypad jag är för varje avsnitt.
Jag kan inte sova, jag kan inte sova, jag kan inte sova. Det är vad jag tänker varje natt efter jag har äntligen vänt på mitt dygn igen. Men så blir det att jag blir uppe till 05.00 för att jag är rädd av att få mer mardrömmar som jag har dom flesta gångerna jag sover. Jag har sett en doktor om det och han vela inte ge mig insomningspiller för att det kan bli värre då sa han.
Jag gillade politik, jag gillade att disskutera med folk, men det gav jag upp med runt 2016 när det var val i USA och en massa människor började kalla mig 'Vit cis man' som om det är något dåligt med det och för att jag gillar SD så är man ju en rasist och en massa andra hemska saker, så politik har jag gett upp på, jag får ju enligt folk där jag bor och facebook/twitter inte prata för jag har privilegium för att jag är vit och man.
Jag önskar att jag kunde åka tillbaka till Julafton 2016 när jag satt och spelade ARK med mina bästa vänner, ett nytt stort spel med en massa grejer att hitta på och upptäcka, varje dag var jag jätte taggad på att vakna upp och spela med mina vänner och ha roligt med att upptäcka hur man gör saker.
submitted by zpawn to sweden [link] [comments]


2018.06.16 00:34 pocahontastwinsister Hej Reddit. Varför tror ni att Sverige står i brand?

Varning för en spretig kvällstext:
Jag vet inte om det är ett överdrifter från de som deltar i diskussionen, men ofta får man eller iallafall jag bilden av att människor upplever Sveriges situation idag som avgrunden att det går dåligt för Sverige som nation och att domedagen är nära. Kanske är det en reaktion på en upplevelse av att en stor massa inte tar problematiken som finns i Sverige på allvar och självklart har Sverige problem. Problem som kan bli katastrofala för vår samlevnad.
Jag upplever att de flesta med denna åsikten härstammar sina åsikter från Sverige nuvarande migrationspolitik. Därför vill jag nu säga några saker om invandring.
Jag ser invandring lite som ett lands statsskuld, det är ett medel att i framtiden öka skatteintäckterna. Statsskulden vill hållas på en sådan nivå att maixmal investering sker utan att belåningen blir så stor att den går över BNPets tillväxt. Detta verkar vara en modell som har använts på invandringen. Ha så stor invandring som möjligt tills dess att ekonomin eller befolkningen får nog. Nu har befolkningen fått nog och förändringen kanske skedde snäppet försent.
Innan nästkommande kapitel vill jag säga några ord om homogenitet, jag tror att det är viktigt för ett land att dess invånare har relativt likadan kultur. Men jag tror också att ett sådant land behöver en inströmning då kulturen annars snabbt tappar fäste och blir extrem. Se begrepp som echo chambers för exempel vilket vidare nästan alla facebookgrupper idag lider av. Feministiska som "alt. Right". Med homogenitet menar jag kulturell sådan, alltså att vi har samma (liknande) värderingssystem som dikterar våra handlingar.
Jag gillar att tänka på kultur som ett system i vilket individerna som deltar är överens om hur man skall bete sig. Detta ger trygghet för jag har förväntningar på hur du skall bete dig vilket du har gentemot mig vilket skapar vår kultur. Kulturen är diskriminerande, det är snabbt uppenbart när du möter folk som står utanför kulturen och hur detta får dig att känna, tänk en alkoholist eller en mentalt ostabil person. Du kommer vilja ta avstånd från dessa människor. De tillhör inte din kultur, ditt system om hur man skall agera, de kan agera på ett sådant sätt som du inte förutsätt. Vad händer då om det är ett stort inflöde av människor av en annan kultur, där dina förväntningar inte längre stämmer överens med det presenterade beteendet? Du blir otrygg och din kropp ökar i stressnivåer för att kunna möta ett potentiellt hot, du kategoriserar också dessa människor så att du vet vilka du skall vara beredd på presenterar ett starkt hot.
Eftersom vi etablerat att ett homogent land är eftersträvansvärt så ser vi då att ett stort inflöde av annan kultur är ett hot mot denna trygghet och homogenitet som tidigare har rått i landet. Detta är något som jag inte tror att varken media eller grupper på internet har varit speciellt hjälpsamma med. Vi pratade nyss om Echo chambers vilket är när ett rum är så förslutet med individer av lika tankar att deras tankespår spär på varandra. I en värld där vi väljer våra rum efter tycke kommer det att automatiskt bilda många sådana grupper, testa exempelvis att gå in i en feministisk grupp på facebook eller en subreddit här på facebook med en speciell politisk agenda. Det är inte länge som motståndet mot idéer där finns kvar. Varför detta är farligt beskrivs i stycket nedanför.
Annan viktig information att känna till är att världen är väldigt komplex, så komplex att våra hjärnor inte kan klara av den, så den abstraherar och läser in saker som inte finns där. Det går till en sådan nivå att två personer som läser samma dagstidning hämtar olika information från tidningen baserat på deras kognitiva bias. Här kommer begrepp som kognitiv dissonans in vilket är en upplevelse som skapas när världsbilden som presenteras inte stämmer överens med världsbilden som finns mentalt representerad i hjärnan. Detta är något som vår hjärna försöker undvika och abstraherar saker från världen för att få den att stämma överens med vårat egna kognitiva bias. När då individer sitter fast i echo chambers förvrids deras verkligheter och den verkligheten som de abstraherar från verkligheten skiljer sig dramatiskt från normen. Feminism är ett exempel på en echo chamber där alla åsikter som inte följer normen förtrycks och censureras. Detta är livsfarligt baserat på tidigare etablerade teorier.
Jag tror också att alla dessa system är självstyrande övertid. Jag gillar en idé om en pendel som svänger, men ett bra sätt att visualisera sig är tes och anti-tes, desto starkare tesen blir desto starkare blir också anti-tesen. Dock inte linjärt, så tesen kan först bli mycket stark enbart för att sedan utklassas av anti-tesen. De är dömda att fortsätta sin dans i all evig tid. (nåja, så länge vi människor etablerar oss i system iallafall).
Jag har nog till viss del förlorat min poäng, men alla dessa saker jag skrivit om är anledningar till varför jag inte är så rädd för det som sker i Sverige idag, vårat system är självbalanserande och håller nu på att skapa en motpol mot det tidigare paradigm som rått. Sålänge den normativa kulturen finns kvar kommer den att så småningom äta upp (integrera) de mindre grupperna som har skapats, förutsatt att de hålls på en rimlig nivå, därav måste invandringen ske kontrollerat.
Tillbaka till min fråga, varför upplever du att Sverige står i brand?
submitted by pocahontastwinsister to svenskpolitik [link] [comments]


2017.12.23 12:52 JoaquinEscribo Gud jul bekanta! Låt oss skapa en ny värld tillsammans!

Observera:

Personliga reflektioner, sluta läs om du inte vill läsa mer.

Hej alla, i Julens anda tänkte jag sprida lite kärlek och nyanserade tankar kring oss alla, situationen i Sverige och världen över.
Jul för mig är inte nödvändigtvis att köpa presenter, springa i affärer eller blint stödja kapitalismen, men å andra sidan förstår jag också det fina i att ge en gåva till någon man håller av. Jul för mig är inte heller nödvändigtvist något kristet, men jag förstår också det fina med att ha speciella traditioner att följa, riter som gör dagen speciell.
Häromdagen var det vintersolstånd, den mörkaste dagen på året. En dag som redan innan kristendomen kom till Sverige hade en betydelse för befolkningen i vårt fina land. Alla länder bär på sin historia och den senaste kristna historien har betydelse för folk, det förstår jag också. Hur du än firar, om det är för att guds son föddes till jorden, om du skänker en tanke till profeten Isa från koranen, om du firar för att den här tiden på året står för pånyttfödelse eller om du skiter i det. Det är nu livet ska vara långsamt, en tanke ska ägnas åt intentioner för det nya året, att ge ett nyårslöfte utan intention är bortkastat och i det närmaste kontraproduktivt.
Situationen i Sverige och världen kan ibland te sig mörk, men liksom naturen åter föds så går mänsklig evolution också i cykler, historien återupprepar sig själv, men vi lär oss, rör oss sakta framåt. Sen början av 1900talet har informationsutvecklingen fullständigt ställts på sin ända tack vare Radio, Tv, Hemdatorer och Smartphones osv. Redan 1910 användes propaganda fullt ut i tidningar, 1940 hade det blivit galet. Utvecklingen har inte stannat, den har förfinats. Världen över har olika synvinklar hamrats ut, konflikter skapats, oskyldiga människor har dött världen runt i andras konflikter, andras krig. Informationen har ägts och vinklats. Det gör den fortfarande.
Världen över har folk också lärt sig hur man utnyttjar det fenomenet, hur man är en person framför kameran samtidigt som man är en annan bakom och hur man skapar sig kontaker inom mediavärlden som kan styra artiklar om personer åt olika håll, och wips så har ni fått dom politker vi har idag. Politker som ut mot er och kameran talar om gott, om förändring, fast bakom ridån springer andra agendor som gynnar dom mer. Det gynnar dom att vara falska för att få era röster. (Nej inte alla politker är inte falska, men dom som fuskar tar sig generellt fram snabbare här i världen.)
Idag är informationen fri. Jag har själv sett även i dom fattigaste områdena i världen folk hålla i en begagnad smartphone, sliten, men en portal till omvärlden. Det är en revolution. En informationsrevolution.
När jag är ute och reser är jag stolt över Sverige, jag blir medveten över alla dom människor som behöver hjälp där ute i världen, som hade otur och föddes in i konflikter dom inte har att göra med och som vi faktiskt hjälper. När jag är i Sverige så skäms jag över hur politkerna ljuger oss alla i ansiktet. Nej, Europas flyktingpolitik har inte varit fullt vettig, men likaså har inte krigen i Afrika och Mellanöstern varit vettiga. I 40 år har vi klumpat folk i områden och slagit blindögat till, helt låtsats som ingenting och nu när problemen är för stora för att gömmas är folk förvånade. Varför har mediabilden sett ut som den gör? Varför har en bild om att allt är frid och fröjd utmålats? Vilka tjänar på Krig? vilka tjänar på flyktingpolitik? Vilka tjänar på lågavlönade arbetare? Är människosmuggling lönsamt?
Droger är ett problem världen över idag. Opium har syntetiserats till 100x starkare än Heroin, om inte mer. Droger utan dödsfall är illegala samtidigt som Kina säljer dess syntentiserade kopior som nätt o jämt går förbi våra lagar och dödar folk, legalt. Sverige har en ideologisk nolltollerans mot droger, Vart kom den från? Var informationen fri när lagarna skrevs? Varför reformerade Portugal sin drogpolitik 2001? Resultat? Varför tog Norge nyligen ett beslut om narkotika? Vilket? Varför? Är droghandeln korruptionsfri? Är droghandel lönsamt? Är narkotikasmuggling lönsamt? Vilka tjänar på ett beroende?
Vi är alla bröder och systrar på denna jord. Vi har bara en jord. Det är i mänsklig psykologi att vilja hitta tillhörighet, vi är sociala djur. Grupper bildas. När olika grupper utan förståelse och kunskap om varandra tvingas ihop skapas friktion. För länge har korruption runt om i världen kunnat slätas över med hjälp av media och utnyttjats till vinklade informationsbilder som leder till ideologier, separation och konflikter, konflikter som leder till krig. Allt i någon annans agenda. Vilka tjänar på separation? Vilka tjänar på krig? Vilka tjänar på att inte ni inte gillar varandra?
Pånyttfödelsen har redan börjat. Informationsrevolutionen är ett faktum. Nya vågor slår ut äldre. Korruption kan inte längre gömma sig i mörkret. Se Saudi Arabiens revolt. Håll ögonen tätt på Amerika 2018, Massiv världsomslutande korruption, både mediell och finansiell.
Sverige är inte isolerat. Pengar har flödat för att styra era tankar kring dom som kommer hit, och deras tankar kring er. Pengar har pumpats till publikationer, fysiska och virtuella, Pengar har strömmat in i moskéer för att styra ideologier. Agendor har i smyg spridits till det svenska folket, för att sära på er. För att få er att vara rädda för varandra. För att ni inte ska inse att ni är just bröder och systrar under samma tak, men bråkar om någon annans tankar.
I julens och nyfödelsen anda brödrer och systrar, GOD JUL. Dedikera en tanke åt en ny bättre värld, en värld med mindre lidande. Och förbered er, för att städa ut måste man ta fram smutsen, hur obekväm den än är.

2018

submitted by JoaquinEscribo to sweden [link] [comments]


2017.12.18 10:14 Fryfer Bordplatser på tåg

Att åka tåg med vänner på tåg med obokade platser och se en person ta upp bord med 4-6 platser är då inte blodtrycksförminskande. Varför tror du att du är så speciell att du behöver ockupera sex platser? Och om du inte tänkt använda bordet varför sätter du dig ens där? Fan, så frustrerande.
submitted by Fryfer to swedishproblems [link] [comments]


2016.05.24 16:02 JonathanRL En Flygkadetts resa till USA 1953

Denna text är en sammanslagning av den berättelse som berättas av "VarJag" på forumet Skalman i den här tråden.. Orginalet är spritt över flera sidor och kan vara lite knepigt att följa, således copy-pastar jag istället för att länka. Mycket nöje!
 
USA's 'Civil Air Patrol' (CAP) hade ett utväxlingsprogram kallat IACE (International Air Cadet Exchange) Program med i stort sett alla länder i Västeuropa. Europeiska ungdomar inbjöds till USA medan amerikanska tillhörande CAP fick besöka europeiska länder i tre veckor. Den svenska organisationen kallades Flygpojkarna och var en del av Flygvapnets rekryteringsprogram kan man säga. Varjagen uttogs (i hård konkurrens!) till den grupp av fem - som fick besöka USA 1953.
Det var upplagt så att varje nationsgrupp fick en 'värdstat' - våran var Syddakota. Det blev tre fantastiska veckor med massvis med flygning, parties och sightseeing. USA 1953 - jämfört med lilla Luleå, ja Sverige...var som en trollerilåda! Alla resor, utom lokala, skedde med MATS (Military Air Transport Service), en del av USAF. Logeringen, allt från USAF-baser till hotell och privat inackordering i familjer. New York var slutstationen i USA på hemresan - och det var där Utrikesminister Dulles fann tid för ett 'pep-talk' till de blivande flygarna.
 
Detta var en oerhörd upplevelse för en ung grabb 1953 - Kalla Kriget blev varmare och Koreakriget rasade. Så jag kan spinna vidare med några poster till för de som är intresserade..... Efter en vecka på F 8 där vi utrustades med FV-uniformer, trimmades till, lärde oss 'vända klack', putsa skor och raka oss dagligen randades äntligen Den Stora Dagen. Dessförinnan var det klappjakt på amerikanska dollars! Det var nämligen stenhårda valutarestriktioner - US $ var hårdvaluta och kunde inte köpas 'över disk'. Vad jag minns, tilldelades alla fem Flygpojkarna den furstliga summan av tjugo dollars ($20) var :roll: . Men alla 'kände ju någon' som hade en eller några amerikanska dollars undanstoppade i byrålådorna....En stockholmsbekant till min mor, gav mig omkring $40 men, med reservationen att jag måste köpa en 'amerikansk plastkortlek' till honom och ta med den hem. (dom fanns inte i Sverige vid den tiden...) En jazzintresserad Luleåbo skildes från $6 med instruktionen att köpa Gerry Mulligans sista plattor...o.s.v. Allteftersom dollarförrådet växte - blev 'shoppinglistan' längre. Det var helt enkelt så 1953 att det fanns massvis med eftertraktade varor i USA - som helt enkelt inte var tillgängliga i Sverige men alla ville ha dem.....
 
Den Stora Dagen - och Bulltofta. En MATS C-47 äntrades, glänsande aluminium på utsidorna - matt olivgrön inuti. Den hade inga säten - utan stansade 'soffor' a la fallskärmsjägare - längs kroppssidorna med ett litet 'dasshål' för varje röv. Vi hade med två gruppledare, en kapten från F8 och en löjtnant från F11 som höll oss i tukt och Herrans Förmaning. Och herregud, kaptenen var influgen på J 29 och löjtnanten hade massvis med 'timmar' på S 31 Spitfire - vi betraktade dem som Gudar!
Färden, gick till Fornebu i Oslo, där tidig lunch och den norska gruppen - likaledes fem 'cadets' och två officerare väntade. Sen bar det av till Rhein-Main Air Force Base i Västtyskland. C-47:an var ju ett amerikanskt militärflygplan - och vi flög mycket lågt jämfört med vad man gör idag. Till vår förtjusning - gick flygningen över Hamburg på bara omkring 800 meters höjd. Förstörelsen, bombruinerna - var helt enkelt otrolig. (jag gissade långt senare - att den delen inte var en tillfällighet) Landning på Rhein-Main AFB - och ögonfröjd för oss Flygpojkar. Basen var enorm.....innan utrullningen var slut hade vi redan 'spottat' B-29:or, F-86 Sabres, F-80's - C-82:or - ögonen rullade på oss av att verkligen s e dessa flygplan som vi bara upplevt på bilder.
 
Övernattning i 'Nissen-huts' - och uppenbarelsen! PX - som betyder Post Exchange......Ett veritabelt varuhus på flygbasen där allting kostade bråkdelar av vad det gjorde i 'allmänna marknaden'. Men var enbart för amerikansk militärpersonal. Och Oss!!!
US Air Force bjöd på sightseeing med bussar i Frankfurt am Main. Staden var fortfarande svårt bombskadad och vi frapperades av hur det hade växt upp hela träd i bombruinernas grushögar. Besök på Zoo m.m. men Frankfurt verkade smutsigt, trött och slitet. Maten i mässhallarna blev en upplevelse för oss - den serverades på stansade rostfria stålbrickor med sex olika 'fack' för olika rätter. Mässpersonalen var alla 'afroamerikaner' och portionerna var enormt tilltagna....inte minst de obligatoriska stekta äggen, dom lades upp ända tills man tog undan brickan :D, men vi noterade det amerikanska slöseriet - de flesta yankees tycktes bara äta mindre än hälften - resten tömdes i sophinkarna utan krus :roll: Man gissar att gödsvinen i Frankfurttrakten snabbt blev feta på de kopiösa matresterna......
 
Japp så blev det då dags för Atlantflygningen - med MATS DC-6:a, riktiga stolar och säkerhetsbälten. Start på e.m. och mot USAF-basen på Azorerna. Dit vid anlände mitt i natten och - det regnade. Språngmarsch mot adminbyggnaden men vi blev alla ordentligt blöta innan vi nådde dit. Givetvis - serverades 'frukost' trots småtimmarna, samma brickor och samma mat som på Rhein-Main! Vi lärde snabbt att amerikanska flygvapnet tydligen bara hade en mycket begränsad matsedel - och att den åts likadan över hela världen...i Tyskland, USA, Japan, Okinawa - precis detsamma. Några kulinariska äventyr, av 'lokal' karaktär - tilltalade tydligen inte dessa amerikaner 8-) Starten i mörker blev av hängglidar-kasta sig ut -typ......fältet låg på en bergsplatå för jag uppfattade att planet rusade över en 'kant' -sen var det hundratals meter ned till havet.
 
Destinationen - var Andrews Air Force Base utanför Washington. Hettan slog emot oss som en vägg! Den fuktiga hetta som är typisk för atlantkustens högsommar och minst av allt lämpad för Flygvapnets korderoj-byxor, präktiga varma blåskjortor med lång ärm och knäppt i halsen med svart slips :roll:. Efter bara minuter - badade vi i svett. Mottagningskommitén för oss svenskars del var Flygattachén och Biträdande Flygattachén i Washington - som bägge var iklädda oklanderliga lätta amerikanska khaki-byxor och skjortor med kort ärm - OKNÄPPTA i halsen...... Vår kapten och löjtnant bara stirrade - om mumlade något om att 'den modellen hade knappast godkänts i Flygstaben....' Det enda som var 'svenskt' var mössorna och axelklaffar med svensk gradbeteckning. Det blev presentation med ställningssteg, handskakning och honnörer.....Flygattachen, en överste skulle senare bli rätt väl känd. Han hette Stig Wennerström :) Så man rörde sig i 'de bästa kretsar'.
 
OK - Andrews AFB och en större Nissen-barack - denna var försedd med ett par sergeanter som inte verkade upplagda för skämt och upptåg :roll: 'Lights out at ten!' lydde ordern... Och den amerikanska trollerilådan.....Coca Cola-automater, luftkonditionering, television - allt grejor som vi aldrig sett i Sverige. Isté, iskaffe - var få tag på växelpengar att prova allt detta överflöd!?
När man ville sträcka på benen hann man bara gå några meter innan en bil eller jeep bromsade upp och erbjöd lift...amerikanerna var antagligen lika nyfikna på oss utlänningar som vi var på dom.
Ögonfröjd i luften, på en närbelägen bana (det fanns massor av banor) höll ett stort gäng Grumman 'Hellcats' på med vad vi fattade var landningsövningar på hangarfartyg; om dom överskjöt 'märket' med mera än 25 meter - drog dom på och gick om.
Washington DC! Sightseeing i bussar....Lincoln Memorial, Jefferson Memorial, Vita Huset (man fick inte gå in), Capitol (man fick gå in) och klättring av alla trappstegen i Washington Monument - det var tungt! Plus mycket mera som jag glömt. Amerikanerna höll ett rasande tempo och vi var dödströtta på kvällarna. Vår gruppledare hade till slut kapitulerat inför värmen och vi tilläts lägga av våra präktiga Flygvapenskjortor och slipsar, och uppträda i regelvidriga vita skjortor med upprullad ärm och utan slips - tack kapten T.!
 
En dag var det flygning :D Ngn flygklubb hade ställt upp med ett par dussin sportflygplan som reläade igenom ett par hundra killar med ngn kvart var i luften. Typfloran var stor - MINST ville man flyga med en Stinson som lastade 6-7 pax på en gång, MEST ville man upp i en av de Stearman PT-17 som deltog i cirkusen. Jag - hade turen att 'få' en Ercoupe, en tvåsitsare där man åkte cabriolet s.a.s. Vi kallades ju 'air cadets' - och piloten tog tydligen för givet att jag kunde flyga 8O så vi hann bara upp på ett par hundra meter när han sa 'you take over'... Det blev Varjags första flyglektion - en försiktig sådan speciellt med så intensiv trafik runtomkring.
Ercoupe'n var känd för att vara 'spinnsäker' d.v.s. mycket svår att få i spinn och över motorbullret frågade jag piloten om detta. 'You try it!' Jag bleknade - 'no you try it' Killen höjde nosen i 45 grader, drog av gasen och släppte ratten (fpl hade rattstyrning) - och sannerligen, Ercoupe'n sänkte snällt nosen utan minsta spinntends - ett mycket stabilt flygplan.
 
Vår kapten och löjtnant hade mumlat lite om frånvaron av trafikledning och dålig trafikdisciplin och efter att jag kommit tillbaka till terra firma, inträffade den enda allvarliga på hela resan.....En Stinson var nära sättning - när en Stearman vars pilot inte kunde se Stinsonplanet under sina stora undervingar - kom snuddande nära att 'landa' på Stinson vinge 8O Det var bara ngn meter som skilde planen åt - när Stearmanpiloten såg planet under honom - drog på fullvarv och klarade skivan.....Det - var nära ögat!
Och den dagen, var den 27:e juli 1953. För på kvällen kom President Eisenhower på TV och meddelade att vapenstillestånd slutits i Panmunjon och Koreakriget var över.
 
Exit Washington....i en C-47 med riktiga stolar, tre mans besättning och skriver och säger sju (7) passagerare! Vi hade hela flygplanet till oss själva! 8O Det kallar jag VIP-behandling....C-47:orna (civila DC-3) kallades ju Dakota under kriget och det passade ju bra när man skall flyga till Syd Dakota.
Denna kom att bli den mest minnesrika flygningen i mitt liv. Efter att vi nått cruising-höjden (låååg - kanske 1000 meter, fpl hade ingen tryckcabin eller syrgas - vilket ger utomordentlig marksikt) blev atmosfären ombord ytterst informell. Killarna i cockpit kom akteröver med mat i små kartonger.... med stekt kall kyckling, sallader och apelsin- och tomatjuice. Det var första gången jag sett eller smakat tomatjuice - något som jag verkligen gillade och som sitter i än. Dom ville 'snacka' och då planet saknade autopilot erbjöds frikostigt sittning i högerstolen där framme 8-) Vi fem flygpojkar fick var sitt halvtimmespass 'vid spakarna' (egentligen halvratt) medan vi mullrade fram över USA's prärier. Speciellt minns jag flygningen över södra delen av Lake Michigan och Chicago och de följande, nästan oändliga vetefälten i Iowa. Vädret var finfint och stämningen mycket hög. Speciellt imponerade blev vi när vi fick förklarat för oss att detta med 7pax i ett egen flygplan, inte var något misstag; 'Vi och flygplanet står till ert förfogande under hela eran vistelse i Syd Dakota' 8O När amerikanarna lägger på gästfrihet baxnar man. Di rika di kan.....
 
Resans mål var Sioux Falls, den största staden i Syd Dakota nära gränsen till Minnesota.
När 'kaparen' meddelade att vi hade en halvtimme kvar dit (det var en c:a sex timmars flygning) ruskades plötsligt vårt flygplan om av våldsamma okända krafter och jag uppfattade något som blixtrade förbi mitt fönster på väg nedåt....
Vi hade fått eskort!
Ett par aluminiumglänsande Mustanger (North American P-51D) - hade 'buzzat' oss och kom nu tillbaka upp - bara för att inta position vid vardera vingspetsen av C-47:an...dom hade halv flaps ute för att komma ned till vår blygsamma flygfart minns jag och tuffingarna i Mustangerna vinkade vänligt.
Det stod SD * ANG på kroppssidorna, 'aha sa vi - ANG är naturligtvis för mustANG' - men det var fel. Det betydde South Dakota Air National Guard och något pampigare mottagande till Syd Dakota kunde vi knappast tänka oss.
OK - Sioux Falls, 60 tusen själar och en mera 'hanterlig' stad för oss lantisar. Mottagningen på flygplatsen kaotisk - fotoblixtar, presentationer, snurrande filmkameror....i hårt tempo och bil till en TV-studio, 'ni skall vara med på TV-nyheterna i kväll'! Skyltfloran var bedövande - reklam, reklam överallt - man såg knappast stan för alla billboards :roll:
 
Snabb dusch, rakning och ombyte innan det bar iväg till Minnehaha Country Club för galamiddag med Civil Air Patrol..... 'Minnehaha' var siouxspråk - och betydde 'Skrattande vattnet'; ha ha-biten var i alla fall lättfattad :D Storartad middag, med tal, musik, dans - och flickor! Dansen - var mest den då populära 'reelen' - en irländsk skuttdans som var oss helt obekant. Vi - kunde bara foxtrot och vals förstås och gjorde vårt bästa med tjejerna. Som var en uppenbarelse.....I kläder och make-up vars elegans saknade motstycke bland svenska tonåringar...faktum var att flickorna såg mycket äldre ut än de var i sådan stass och jag blev förvånad höra att dom var tonåringar som jag själv. 'The Country Club' vaär en amerikansk institution - och representerar noblessen och Minnehaha var en ganska luxuös sådan som imponerade oerhört på oss. Något annat som inte imponerade - var antalet berusade kvinnor..... I motbokens Sverige var detta något nästan okänt - här drack fruntimmerna Dry Martinis och Highballs som vatten och stumlade och tog snedsteg och sluddrade på målet utan ringaste skam.....Vi svenskar blev uppbjudna till dans av flera av dessa ginlampor - men fungerade mest som stagmaster i hångelhas på samlags avstånd :roll: Alkohol serverades vi inte - vi var underåriga liksom de amerikansk tonsårsflickorna, 'spritåldern' var strängt satt vid 21 år!
 
En annan 'första' - var Bingo, ett spel vi aldrig hört talas om. Fick bingobrickor gratis förstås - och virrig förklaring av reglerna. När jag i en omgång tyckte att jag fått kombinationen rätt - sade jag Bingo! Det blev åskliknande applåder....Men jäntan som satt bredvid mig kikade och sa att 'that won't work' :(
Vilket snabbt bekräftades av spelledaren, följt av en ytterst 'tunn applåd' :roll: Och en Varjag som var morotsröd i ansiktet. Det blev ännu en mycket sen kväll = tidig morgon.....en av killarna i gruppen skrev vykort hem 'vi är så trötta att vi behöver svenska tändstickor för att hålla ögonen öppna. Dom amerikanska är av papper och håller inte så här sent på natten...' :lol:
Sioux Falls hade inte så mycket av sightseeing att erbjuda - vi kördes till ett 'fläskpackeri' - som var ett av de största i Mellanvästern. Helt enkelt ett slakteri - där jag f.f.g. fick åse själva slakten :roll: Inte speciellt uppbyggligt men lärorikt...om amerikansk fart; 'dom här levande grisarna - kommer ikväll att vara kokade och på burk!' 8O
Det var antagligen läckerheter som Spam - det handlade om. Inte blev man vegetarian på kuppen - men kunskap om verkligheterna om vad som händer i ett slakteri är nog ganska nyttig för alla.
Sen blev det högtidlig 'presentation' av en gåva - till den svenska gruppen. Någon religiös församling (varav det fanns MÅNGA i Syd Dakota!) hade skänkt en svensk praktbibel att presenteras till oss. Den var minsann inga dåliga grejor....en sån där femkilospjäs - 60x30x10 centimeter och med massvis av fina tuschteckningar, kopparstick och annat på - jag minns inte, men kanske tusen sidor. Verket var från tidigt 1800-tal och man 'trodde' att det kommit från Minnesota där tiotusentals svenskar slagit sig ned. Den hade vackra mässingsbeslag och var sannerligen ett 'praktverk'. Mera minns jag inte om den. Utom att den skulle skänkas till Riksantikvarieämbetet vid hemkomsten. I samband med bibelgåvan blev det också nödvändigt med ett kyrkobesök - där vi lyssnade till Herrans Ord och svettades ymnigt - innan vi släpptes ut på kyrkbacken att introduceras till 'församlingen'. Lite krystat för min del - men kall Coca Cola gratis - hjälpte upp prövningen :)
 
Aftonen - och ett 'Garden Party' i ngn parkanläggning där aftonens 'clou' - var en underskön 'indianprinsessa' i de snyggaste buckskins med fransar - jag någonsin sett! Prinsessan kom dit, enbart av 'dekorativa skäl' - och försvann alltför fort :x - jäklar - henne, hade man minsann velat 'snack upp' :D
Syd Dakota var (är?) en agrarstat och den huvudsakliga skörden var 'prärieguld' - majs! (eller Corn som det heter på engelska) Kopiösa mängder av majs på millioner tunnland av pannkaksplatta prärier. Från bil hade man knappast ngn utsikt....det var majsfält vart man såg. I staden Mitchell, finns ett 'Majspalats' som byggs om, nästan helt klätt med majskolvar innan och utan - varje år! Det såg ut som som något ur en sagobok eller Disneyland långt innan Disneyland var påtänkt. Och inne i den stora lokalen kunde man äta majsanrättningar i kubik....(om det fanns 'stuvad majs' - minns jag inte men det förefaller troligt) och köpa souvenirer gjorda av majs och majskolvar där fantasin saknade gränser i form och färg. Bara utbudet av majspipor (a la General MacArthur) i alla storlekar kunde ha fyllt en mindre butik! Vår pålitliga C-47:a flög oss västerut - till Rapid City och möte med Strategic Air Command. SAC var flygvapnets bart huggande svärd med mottot 'Peace is our Profession' ( :roll: ) eller 'Fred är vårt Yrke'.
Men fredligt - var det minsann inte på Ellsworth's Air Force Base där vi förevisades 28th Bomb Wing utrustad med världens största bombplan Convair B-36 'Peacemaker'.. Sexmotoriga giganter vars uppgift i händelse av krig var att göra Sovjetunionen självlysande med sina atombomber. 'Security' på basen var enorm - överallt var det skyltar med 'No Go' och 'Endast Auktoriserad Personal'. Vi fick inte klättra upp i planen och kika inuti - men traska runt dem och titta - det fick vi. Bombschakten var kolossala och vår svenska kapten anmärkte att di däringa atombomberna måste vara stora och tunga grejor att döma at upphängningsanordningarna.
'Har ni atombomber här?'
'Yes ssirr'!
' Kan vi få se en??'
'No ssirr...Classified' Jag bör tillägga att vi denna tid hade uttrycket kärnvapen ännu ej slagit igenom - de kallades helt enkelt atombomber.
Så någon atombomb fick jag aldrig se....
 
Well, i Rapid City som paa ett par platser tidigare - bodde vi privat. Jag hade turen inackorderas hos en familj dar baade pappa och son - var CAP-medlemmar. Sonen var ett par aar yngre an jag men hade eget rum, eget fotolabb i huset, korkort och egen bil! Det sista var 'haeftigt' som man sager i Sverige idag.....'nej' sa han 'det flesta av mina kompisar har bilar ocksaa....' (korkortsaaldern - var 15 aar!) V.s.b.- som det hette i geometrin....kvicka telefonsamtal- och ett 'bilgaeng' trummades ihop till 'a meeting' paa ngn sundae-bar i stan. Det visade sig att alla mina fyra gruppkamrater - ocksaa bodde hos killar tillhorande 'bilganget'. Vi - saag ut som faagelholkar! Egna bilar!? Kom ihaag att 1953 i Sverige var det bara 'rikt folk' som hade bil - alla andra hade just borjat lukta paa moped- och motorcykelaaldern! Deras bilar, vad jag minns - var alla av efterkrigsmodell.....1946-48 aarsmodeller - min kille hade en Buick 1948... Vi ville ju absolut veta hur mycket deras bilar kostat - forklarande att en bil hemma i Sverige var ett, hart nar ouppnaaeligt maal for oss....Jag minns klart att hans Buick hade kostat $75! En annan kille hade en Plymouth Convertable ('med lite bucklor...') som kostat $40 8O. Vaara hakor hangde paa brosten.....
 
En annan bonus var killens fotolaboratorium.....jag hade maanga rullar film (svartvit 6x6cm saa klart 1953) och redan borjat oroa mig for framkallningskostnaderna hemma i Sverige..... :roll:
'No problem' - ge dom till mig! Nasta dag hade jag alltsammans framkallat, kopierat - och flera forstoringar :D . Hans rara mamma - hade last ngnstans att svenskar aat havregrynsgrot till frukost. Och som en speciell raritet - kokat 'oat-meal porridge' till mig...'saa du kan kanna dig lite hemma... :) ' En STOR gryta! Jag har alltid avskytt havregrynsgrot.....men vad gor man? Sonen tog pliktskyldigast en liten klick - jag, fick en valdig portion. Nar jag straevat igenom den - 'vill du ha mer?' - och innan jag hann svara landade ytterligare en valdig slev i tallriken :roll: 'En Svensk Tiger' som bekant - :wink: hur jag fick i mig den minns jag inte...men en ambassador for Sverige maaste ju gora sin plikt.
Nar jag fraagade sonen vad jag var skyldig for fotojobbet och materialet; 'Du ar inte skyldig mig en sekin - du aat upp den dar forfarliga groten i morse - annars hade jag varit tvungen ata halften av skiten.....' :lol:
 
Black Hills, South Dakota och det imponerande Mount Rushmore-monumentet. Vi aakte dit i USAF-buss....landskapet i Black Hills paaminde mycket om Sverige....barrskog, myrstackar och moranterrang. Sjalva monumenet - fyra presidenters huvuden utmejslade ur graaberget - AR oerhort imponerande. Det tog c:a 400 mannar med dynamit ned till stenhackor och slipmaskiner elva aar, att skapa konstverket. Ansiktena ar omkring 18 meter hoga forestaller fr.v. presidenterna Washington, Jefferson, (Theodore) Roosevelt och Lincoln.
All ara till egypterna och deras kollossalstatyer - men annu om en million aar, kommer det att vara mojligt att puzzla ihop anletsdragen av dessa amerikanska presidenter. Ett verkligt 'varaktigt' monument som for framtiden bevarar minnet av the United States of America.
Flyg med C-47:a igen - norr om Black Hills ligger ett sareget omraade kallat 'Badlands'. Som framgaar av bilderna - ar detta inte latt framkomligt till fots eller bil....men en fantastiskt upplevelse fraan 500 meters hojd paa 'sightseeing'!
Darefter - vandes nosen mot New York och Dakotaaventyret var slut.
 
Ar du tankelasare? (Angående förfrågan om bilder från redan; A/N) Jo det stammer bra det. Utom nagra dussin svartvita 'positiv' inklistrade i ett album :roll: - men Herregud, det ar femtiosex aar sedan! EN bra en som finns i albumet - ar en forstoring av 'Mustang vid vingspetsen' p.v.t. Sioux Falls dock :P
Tack for C-47:an forresten...
Jag har pratat lite om bussarna vi aakte i - dessa var undantagslost tillhoriga USAF, maalade mellanblaatt och av maerket 'International'. Dom var ytterst enkelt inredda - som billiga skolbussar. Vi motte dem paa Rhein-Main, Azorerna, Washington - overallt....standardtyp... En kul sak jag maaste beratta - ar kordisciplinen hos de, mest afroamerikanska, chaufforerna. Det fanns naagon trafikregel om jarnvagskorsningar och - deras korsning som fick oss att skratta.....men som foljdes mannagrant och utan minsta leende av USAF-chaufforerna....
1) Bussen stannar 2) Motorn slaas av 3) Dorren (reglerad av mekanisk vinkelhavarm av chaufforen) oppnas 4) Skjutfonstret till vanster om chaufforen oppnas 5) Han lyssnar till till hoger.... 6) Han lyssnar till vanster - genom fonstret... 7) Han startar motorn... 8) Han kor over korsningen... 9) Han stanger dorren... 10) han stanger fonstret
Vi ar paa vag igen! :lol:
 
Oavsett hur hett det var - kordes aldrig bussarna med oppen dorr...paa luftkonditionering - var inte en tanke :roll:
....resan fortsatte till New York - och supercentrala Hotel Astor vid Times Square. Dar, som jag tidigare berattat - den amerikanske utrikesministern fick traffa Varjag :lol: Ny amerikansk virvelvind, FN-skyskrapan - Empire State Building - broar, skyskrapor, platser och namn - det blev for mycket att 'ta in' vid det laget.... Vi var mest intresserade av att 'shoppa paa Broadway' med vaara aaterstaaende dollars. Bast minns jag reklamskylten for Camel-cigaretter, som blaaste rokringar tvars over gatan utanfor hotellfonstret....
Kopte rekvirerad plastkortlek, Gerry Mulligan-plattor, modellbyggsatser aldrig horda om hemma....m.m. m.m..... Varuutbudet fick lilla Luleaa att se ut som Duvemaala och vi alla delade en stark kansla av efterblivenhet i jamforelse med USA- som 'mellan skaal och vaegg' - kladdes i ord daa och daa...det bjod emot att erkanna det men sanningen var saa uppenbar att vi maaste prata om den.
 
Den sista kvallen - var 'fri' - inga arrangemang. Jag hade en mormors syster som bodde i New York och med stranga order att kontakta henne (hon visste naturligtvis att jag var dar...) ringde jag henne.....Det blev blixtavhamtning, laang bilfard till hennes hem - dar hela den avlagsna slakten vantade. Presentationer till ett dussin manniskor vars relation och namn jag knappast uppfattade. Jag var 'unik' .... ingen fraan de svenska delarna av slakten hade naagonsin besokt USA tidigare. Inget var for bra for en....alla maanade om mig - jag hann bara besvara faa av de maanga fraagor de stallde mig, innan det vars dags for bilfarden tillbaka till Astor.
Det undslapp mig hur snaalt tilltagen den $-dollartilldelning var som vi faatt..... 'Good Heavens - how much do you need??? - give him $200!' Jag forklarade blygt att det var for sent - vi flyger ut imorgon och jag kan inte handla mera i alla fall.....Suck
Hemresan antraddes i en MATS C-97 Stratocruiser - det storsta flygplan vi alla naagonsin satt vaar fot ombord paa.... och destinationen - var inte Sverige - utan Paris! Det var namligen saa att den franska gruppen (som varit i New Mexico) hade blivit saa imponerade att de meddelat Republiken att har faar Frankrike 'laegga paa naagot' for att balansera intrycken.....och inbjod alla de europeiska grupperna till ett par dagar i Paris fore slutlig hemresa. (Till och med engelsmaennen - accepterade fast dom fick ta en omvag :lol: )
 
Naagon timme efter starten fraan New York - raakade vi in det varsta aaskvader jag naagonsin flugit igenom. :roll: Blixtarna stod 'som spon i backen' och 'elektricitet' vandrade som maskar paa vingarna. Turbulensen var oerhord och vi kastades omkring som en lekboll i det upprorda lufthavet. C-97:an hade samma laanga smala vingar som dess halvsyster - B-29 och man saag genom fonstret hur dom 'flaxade' som faagelvingar i turbulensen.....8O Till och med vaar kapten och lojtnant saag lite oroliga ut.....
Men Boeing's tekniker hade tydligen raknat ratt i sina kalkylker - for vi kom genom stormen utan vingbrott. Det - var den forsta gaangen jag verkligen varit skitradd under en flygning......
Next, 'gay Paris'.
...och utan halster ar det dags avsluta denna (alltfor) laanga foljetong;
 
Som jag skrev i foregaaende - post - ville minsann nu den franska 'Fjarde Republiken' visa lejonklon efter all den amerikanska gastfriheten. En mycket valkommen och och ovantad clou paa resan som vi alla saag fram emot med stora forvantningar. Vi landade pa Le Bourget - och amerikanerna glomde inte paapeka att det var har - som amerikanen Charles Lindberg hade landat med sitt enmotoriga Ryanflygplan efter den forsta direktflygningen USA - Europa anno 1927! Jag minns inte mycket av ankomsten - vi landade paa kvallen. Men den 'amerikanska ordningen och effektiviteten - byttes omedelbart mot fransk villervalla....Passkontroll och 'formaliteter' tog en evig tid och det var 'smaatimmar' innan vi bussades till vaar logering. Alla europeiska grupperna - vi var omkring 90 man - anvisades en gymnastiksal. I vad vi senare upptackte var en flickskola. (men utan flickorna som var paa sommarlov.... :roll: )
 
Faeltsangar - med grasfyllda madrasspaasar - var uppstallda....bagage forvarades paa golvet bredvid sangen....filtar och kuddar utdelades av en saan dar fransos i 'kepi' - lakan var tydligen okanda i Fjarde Republiken :)
Men, vi var ju dodstrotta och fann att svenska, portugisiska och turkiska snarkningar - lat precis likadana :lol:
Frukosten - i 'flickornas matsal' - blev en sensation...dom serverade rodvin till frukost!(middag och kvall :) ) Brodet - i meterlangder, var jattegott! Resten, ja resten.... vad ovrigt serverades minns jag mycket val......och det beromda 'franska koket' imponerade inte. Hemligheten med den s.k. 'franska kokkonsten' ar att ha hittat paa femtusen olika namn for kalops! Som alla smakar precis lika, innehaaller samma saker och paa naagot obegripligt satt - naatt varldsrykte... :P
Virvelvind sightseeing i Paris.....upp i 'fiffeltornet', Sacre Ceur, Notre Dame, La Louvre..... Mitt bestaaende minne av Paris 1953 var att ALLT...alla dessa paradbyggader, ja hela stan - var morkgraa! Traakig farg -daa jag senare sett ett 'renputsat' Paris - men 1953 var det elandigt.....biltrafiken bestod till stor del av underliga trehjuliga 'lastbilar', bussar som var jamnaariga med mig eller aldre - och en uppenbar fattigdom som fick gamla Sverige att se ut som ett dromland! (kanske en poang for Folkhemmet i alla fall :roll: )
 
Vid kordes till slottet i Versailles! Paa kvallen - en magnifik 'ljud och ljus-show' om slottets och Frankrikes historia. Naturligtvis paa franska - men nar showen visade giljotiner (som gick som symaskinsnaalar :lol: ) visste vi i alla fall precis var, i historien vi befann oss....
Hojdpunkten - som 'la belle France' ville visa upp - var naturligtvis dambrost! Vi bevistade 'Folies Bergere' dar en magnifik 'show' exponerade mera av den varan - an jag naagonsin sett, tidigare eller senare.....man erinrar sig killen som aakte till Olympiaden for att han ville se '100 meter dambrost'...... Well det fick vi - utan Olympiad :)
http://en.wikipedia.org/wiki/Folies_Berg%C3%A8re
M.A.T.S. tog oss hem till Bromma - dar Varjagen smugglade 'kontraband' till kungariket Sverige - men glomde sitt pass i en telefonkiosk (for att underatta om lycklig hemkomst till foraldraskapet naturligtvis)......
Sen, ja sen blev det Statens Jarnvagar, den s.k. 'Nordpilen' - hem till Luleaa igen.....(ingen sovvagn - militarbiljett!) passet - kom paa posten fraan tullen i Bromma - naagon vanlig sjal hade hittat och lamnat in det.... :oops:
Stor pressmottagning i Luleaa - av Norrbottens-Kuriren. En mera dampad av Norrlandska Socialdemokraten.....'Norrskensflamman' brydde sig inte - men hedrade mig med de korta orden att 'Amerika har faatt en ny agent i Luleaa....' :P .....'Flamman' - hade alldeles ratt!
[På förfrågan om preskriberat brott] Jodå - det brottet är längesedan preskriberat. (Även om innhav av kontrabandet - ännu femtiosex år senare i Sverige är Majestätsbrott :roll: )
Här i alla fall förklaringen; vi besökte en liten stad, Yankton - vid Missourifloden i allra sydöstligaste Syd Dakota. Värdarna inkluderade en 'Game Warden' (=jägmästare) och jag och en annan Flygpojke åkte i hans bil.
I bilen - fanns ett gevärs-ställ! I stället stod en M1 'US Carbine' och på det hängde en Luger i ett 'US'-märkt axelhölster 8O Vi hade tidigare på dagen traskat förbi en pantbank i Yankton - där skyltfönstret [b]var en vapensamling[b].
Stannat, stirrat - revolvrar, pistoler i dussintal - igen, föll hakorna och sju svenska fågelholkar fick lära att 'det var bara gå in och köpa...' Licens?? - vad är det för nåt???
Vår fascinering av US-karbinen och pistolen, undgick inte jägmästaren/chauffören - så han sa helt vänligt, 'would you like to have a shot?' 'yes....' hickade vi..
Vi körde över Missouri på en bro - och befann oss i Nebraska....där jägmästaren kände till en lämplig plats för lite skjutövningar i terrängen....Alla bilarna stannade, US Carbinen tons ut och skjutövningarna inleddes i en liten ravin.
Alla Flygpojkarna fick skjuta - men Herr Jägmästaren uppfattade snabbt att Varjag var den enda som tidigare umgåtts med skjutvapen....
Morgonen därpå vid 'avskedet' från Yankton kommer jägmästaren fram till oss och säger; 'Jag vill ge en present till er svenska pojkar'- går fram till mig och - överräcker Lugerpistolen i sitt hölster....' har sett att Du - vet någonting om skjutvapen, så Du skall ha den....'
Jag blev stum. Stumma blev även en svensk kapten, löjtnant och fyra andra Flygpojkar.....
En officiell gåva - till en svensk delegation - kunde naturligtvis inte nekas. När vi kom till Bromma och det frågades 'något att förtulla?' - svarade bara officerarna att 'det får pojkarna själva redogöra för. Det fanns lojalitet på den tiden !
submitted by JonathanRL to sweden [link] [comments]


2016.02.26 01:03 smurfensmurfen Polisspåret, detaljerat

Palmemordet - polisspåret.
Inledningskommentar av översättaren
Om någon undrar varför den här historien inte har publicerats i Svensk press vill jag göra följande anmärkningar:
  1. Den tidning som publicerar den här historien kommer aldrig mer att kunna "samarbeta" med polisen, d.v.s få informationer om brott och kriminella, och kommer inte att ha någonting att skriva om, vilket betyder konkurs.
  2. Hela begreppet med "fri och granskande press i Sverige" är slut i och med att en Tysk tidning publicerade det först En svensk tidning kommer genom publicering av den här historien att erkänna sin egen inkompetens.
Den skildringen av Palmemordet som du nu kommer att läsa kommer aldrig att finnas i skolböckerna. Så behåll den här texten, och försök förklara för dina barn varför Olof Palmes mördare aldrig hittades.
Vem mördade Olof Palme?
Sedan exakt nio år väntar Sverige på att deras ministerpresidents mördare hittas. Många indicier talar för en överraskande teori: Palme blev offer för en högerradikal grupp. Snart blir det straffrihet för alla medhjälpare till mordet. Blir fallet någonsin uppklarat?
Polisen på spåret
Mördaren är fortfarande på fri fot. Men hans brott blir aldrig glömt. Många av de som kort stannar till framför färgaffären Dekorima på Sveavägen kan inte hålla tårarna tillbaka. Gatan som korsar här har sedan länge sitt namn efter den man som på denna plats kvällen den 28:e februari 1986 blev skjuten till döds i ryggen: Olof Palmes gata. Mordet har aldrig lämnat Sverige i ro, för Olof Palme var en mycket speciell man. I femton år var han svensk ministerpresident och chef för Socialdemokratiska Arbetarepartiet. En statsman och radikal vänsterpolitiker samtidigt, med slipat ofta skadande intellekt, trots detta även en populär landsfader. Han gick altid emot Förenta Staterna för han höll Vietnamkriget för ett brott. Hemma bygde han ut Socialstaten, och kämpade för den praktiserade jämställdheten mellan människorna i "folkhemmet".
När Olof Palme föll för mördarens hand kände sig svenskarna själva och deras idyll på utkanten av Europa träffade. De har aldrig accepterat att mordet på Olof Palme inte har klarats upp. Under de senaste åren har en handfull journalister samlat en mängd indicier för en egen mordteori. I oräknerliga radioprogram och tidningsartiklar har de förkunnat sina teorier, som baseras på vittnesutsagor, undersökningsprotokoll och spekulationer. Deras version erbjuder en lösning på gåtan. En tänkbar lösning. Bevisad är den inte.
"Det finns statskrafter som inte vill att mordet på Olof Palme klaras upp" kom Harry Schein att säga senare. Och han hade rätt. Schein var länge chef för Sveriges Television, och hörde till den närmaste vänskapskretsen runt ministerpresident Olof Palme. På fredagen den 28:e februari 1986 spelade han i en av Stockhoms tennishallar en match med denne vän. Det var Olof Palmes sista dag i livet.
Ministerpresident Palme, i Sverige kallar man honom Statsminister, avslutar omkring klockan halv elva sin sportiga förmiddag. Efteråt åker han med två livvakter till en herrmodeaffär. Livvakterna är sura, Olof Palme vill returnera en kostym som han utan deras vetskap köpt några dagar tidigare. Statsministern har alltså ännu en gång gjort en shoppingrunda - till fots, helt ensam, utan säkerhetspersonal. Det är typiskt för Olof Palme, livvakter finner han störande.
Olof Palme skickar iväg sina livvakter omkring klockan elva. En normal arbetsdag följer.
Vid arbetsdagens slut - omkring 17.30 - går den svenska ministerpresidenten som så ofta till forts den cirka kilometerlånga sträckan genom Gamla Stan till sin våning ensam. Väl hemma kommer han att ringa sin son Mårten och hans flickvän. De förbereder ett gemensamt biobesök. Olof och hans fru Lisbet lämnar lägenheten omkring 20.35 och börjar gå till den närbelägna tunnelbanestationen Gamla Stan. Fem minuter senare köper statsminstern en tunnelbanebiljett och åker tre stationer i en fullsatt tunnelbanevagn till biografen Grand på Sveavägen. Framemot 20.50 står en statsminister i en kö vid biokassan för att köpa biljetter till filmen "Bröderna Mozart".
Filmen är slut klockan 23.04. De båda paren Palme tar avsked från varandra och omkring 23.17 börjar Olof och Lisbet gå hemåt till fots. De korsar Sveavägen, eftersom Lisbet vill titta i butiken "Saris" skyltfönster. Klockan är 23.21. Några skyltfönster bort, vid färgaffären Dekorima i hörnet Tunnelgatan (numera Olof Palmes gata), väntar sedan två till tre minuter en man. När paret Palme passerat honom närmar han sig statsminstern bakifrån och skjuter honom med ett grovkalibrigt vapen två gånger i ryggen. Olof Palme dör på stället.
Mördaren flyr de 89 stegen upp till Malmskillnadsgatan och nu börjar den största spaningskatastrofen i svensk historia. Inga broar eller flyktvägar spärras. Rikslarmet går först klockan 2.05, nästan tre timmar efter mordet. Då söks av obegripliga grunder en mördarduo från Kroatiska Ustascha, även fast alla vittnesmålen säger att en ensam skandinaviskt utseende man har skjutit. Ur poliscentralen kommer mycket färre anvisningar är vanligt, allting löper okoordinerat.
Arne Irvell, chefen för Stockholms mordkommision, skall larmas direkt. Han hör talas om mordet först vid frukosten, över radion. Tvärt emot alla föreskrifter leds sökningarna av en man som kommer att spela en central roll i mordet på Olof Palme: Hans Holmér.
Socialdemokraten Holmér är Stockholms polischef. När han den 1:e Mars 1989 egenmäktigt tar kontroll över spaningsgruppen finns det bara spridda protester. Förvaltningsspecialisten Holmér saknar erfarenhet av praktiskt polisarbete. Han kom att sätta falska brottslingsbeskrivningar i omlopp. Tolv dagar efter mordet arresterade han Viktor Gunnarsson, som senare friges, eftersom han hade ett alibi som Holmér medvetet inte kontrollerade. Den följande konflikten kostar inte Holmér, som uppenbart och tydligt stöds av Justitiedepartementet, hans jobb utan Holmérs kritiker, riksåklagaren K.G. Svensson.
Holmér kommer senare att hårdnackat söka efter mördaren bland svenska kurder. Under detta sökande begår han massiva civilrättsliga brott som slutligen gör det omöjligt att ha kvar honom på denna post. Regeringen sätter in en ny spaningsledare. Denne låter i slutet av 1988 arrestera Christer Petterson som ensam mördare. Han blir i första instans dömd, eftersom Lisbet Palme i en grovt manipulerad konfrontation [gegenüberdarstellung] identifierat honom som hennes mans mördare. Vid överklagande av domen blir Petterson frikänd.
Tre spektakulära falska spår som spaningsgruppen i fallet Palme följt. Det fanns också en mängd andra spekulationer, alla utan substans. Bara ett ytterligare spår finns det som är mer än ett hjärnspöke. Ett spår som är stött av flera vittnen, talrika observationer, och en imponerande mängd indicier. Detta spår har förvisso inte följs av polisen utan av en handfull engagerade journalister, framför allt Lars Borgnäs och Sven Anér. De har under många år av detaljarbete funnit lögner från åklagarsidan, sökt igenom hemliga akter och spårat upp och frågat viktiga vittnen.
Då framträder följande bild:
Stockholm, 28:e februari 1986, tunnelbanestationen Gamla Stan. Klockan är 20.35. Inga stiger ur en tunnelbanevagn. Hon noterar en man som har en antenn utstickande ur jackan. Strax före utgågen vänder hon sig nyfiket om och ser hur mannen talar i en walkie-talkie. Fyra minuter senare kommer Olof Palme att köpa en tunnelbanebiljett på denna station.
20.37 I en trappuppgång hundra meter från tunnelbaneingången ser Inga ännu en man som talar i en walkie-talkie. Tjugo meter bort går Olof och Lisbet Palme i riktning mot tunnelbanestationen.
20.38 Helena noterar i denna tunnelbanestation två män som verkar bevaka någon.
20.39 Per träffar paret Palme i tunnelbaneingången. Trettio meter bakom dom går en man med mörk hudfärg. Per menar att mannen förföljde paret Palme.
20.43 Tunnelbanan kommer in på stationen. Leila står i samma vagn som paret Palme stiger in i. Hon märker hur en man i sista ögonblicket hoppar in i vagnen och håller uppsikt över Olof Palme. Han har mörk hudfärg. Tågföraren är samtidigt konduktör. Han stiger vid varje station ut och övervakar på- och avstigning. I och med detta ser han hur två män följer efter Olof Palme in i vagnen.
20.47 Tunnelbanestationen Rådmansgatan. Paret Palme stiger av. Tågföraren märker att samma två män stiger av och följer paret.
20.50 Olof Palme stiger in i biografen Grand. Förbipasserande berättar senare att det har observerat en man med en walkie-talkie i gatuhörnet. Klockan är nu 21.10. Precis mellan Biografen och senare mordplats blir en man med en walkie-talkie sedd.
22.10 I omedelbar närhet av blivande mordplats står ännu en man med en walkie-talkie.
23.00 Mozart-Filmen närmar sig sitt slut. Ungefär niohundra meter från biografen ser Annika och Lena hur en polisbil jagar ikapp en linjebuss. Ur polisbilen stiger en civilklädd man in i bussen. Annika och Lena är lite fundersamma.
23.05 Filmen är nu slut. Femtio meter från Biografen Grands framsida ser Majbritt och Märta tre springande män. De springer parallellt med Palmes hemväg.
23.10 Biografen börjar tömmas. Trehundra meter öst om biografen sitter Eva och tittar ut genom sitt fönster. Hon observerar sedan drygt tjugo minuter två män som står och pratar - bredvid en bil med motorn igång - i walkie-talkies. När en polisbil åker förbi är de plötsligt borta. Vid samma tidpunkt parkerar trehundra meter väster om biografen polisbil 1520 på trottoaren. Ingrid frågar sig varför det i denna bil inte, som vanligt är, sitter två poliser utan bara en. Han använder inte polisradion, utan talar i en walkie-talkie. Efter orden -"jaha, där borta" åker bilen plötsligt därifrån.
23.12 Tommy ser på Tranebergsbron hur flera polisbilar åker efter varandra i riktning biografen Grand. Trots att en sådan koncentration av polisbilar sällan förekommer i Stockholm vet poliscentralen ingenting om detta.
23.15 Olof Palme är redan på Sveavägen. Kristian ser från korsningen David Bagares Gata och Regeringsgatan, ungefär 400 meter öster om biografen, hur två män tittar i ett tomt skyltfönster. Samtidigt talar båda i walkie-talkies.
23.16 Hörnet Sveavägen och Tunnelgatan. Fem minuter innan mordet. Några meter från mordplatsen ser en taxiförare en man med en walkie-talkie.
23.17 En flanör, vi kallar honom Jerker, och hans flickvän går Adolf Fredriks Kyrkogata i riktning mot Sveavägen. Femtio meter från den plats där Olof Palme kommer att avlida inom några ögonblick ser Jerker ännu en man med en walkie-talkie. När Jerker passerar honom vänder han sig om och ser honom rakt i ansiktet. Jerker känner igen den här manen. Han är helt säker, att han har sett Alfred förut. Alfred är - polis.
23.21 Reine och Sigge åker i en bil i riktning mot mordplatsen. När dom är knappt etthundra meter bort från platsen hör dom två skott. En vit Volvo kör upp och blockerar dem.
23.22 Leif står med sin bil vid rödljuset i korsningen Sveavägen och Tunnelgatan. Han blir plötsligt vittne till de dödliga skotten. Han försöker ögonblickligen alarmera polisen på sin mobiltelefon. Samtalet blir hos mobiltelefonbolaget registrerat, men ingen svarar i poliscentralen. Polisen i den svenska huvudstaden kan inte larmas. Det är först 23.26 möjligt.
23.23 Mördaren har flytt uppför trapporna till Malmskillnadsgatan. Där springer han förbi Anna, som noterar att han försöker stoppa ned någonting i en sorts handväska. Han verkar ha problem med blixtlåset.
Det är fortfarande 23.23. Lars, ytterligare ett vittne till mordet, förföljer mördaren. Vid David Bagares Gata, 150 meter östligt från mordplatsen, förlorar han spåret. Gatan är tom på människor. Bara polisbil 1520 kör förbi långsamt och utan blåljus.
23.24 I närheten av mordplatsen blir ytterligare tre män med walkie-talkies sedda av tre olika vittnen.
Fortfarande 23.24. Fem minuter innan mordlarmet går ut över polisradio hör en pressfotograf över sin specialmottagare ett walkie-talkie-samtal: "Hallå ni däruppe..hur ser det ut.." - "Bra, men det är förbannat kallt" - "Statsministern är skjuten" Den sista satsen lät mer glad än bestörtad, lät som om saken var klar.
23.25. Fyra minuter efter skotten. Femhundra meter öster om mordplatsen kommer 43-ans buss in på Eriksbergsgatans hållplats. Två män vill stiga på. De verkar upphetsade. En av dem stiger på, den andra stelnar till i bussdörren och tvekar. Sedan tittar han upp i taket, noterar vagnnumret, och stiger sedan ur. I handen har han en gråblå plastväska i A4-format med blixtlås. En sådan plastväska har Anna sett hos den flyende mördaren två minuter tidigare. I sådana plastväskor bär Stockholms civilpoliser i tjänsten sina skjutvapen. Detta förhållande noterar inte bara busschauffören utan också en bussresenär, TV-producenten Lars Kranz.
Fyra dagar senare sitter Lars Kranz i rätten som processövervakare. Där ser han en man som han på grund av hans ovanliga kindparti känner igen direkt. Det är mannen med plastväskan han såg på 43-ans buss. Han tar reda på mannens namn. Det är Alfred. Samma Alfred som Jerker såg strax innan mordet, en av walkie-talkie-männen. Men det finns ochså ett tredje vittne som bekräftar Alfreds närvaro vid mordplatsen, nämligen busschauffören på 43-an. Han identifierade senare även den andre mannen som steg in i 43-an, hans namn är Gunnar.
Gunnar och Alfred är poliser i polisdistriktet Norrmalm. Där ligger mordplatsen, och även biografen Grand. Gunnar och Alfred har under sin poliskarriär nästan alltid arbetat tillsammans. Under mindre än två år blev teamet 70 gången anmält för brutala metoder mot civilister, men väldigt sällan dömda. Alla misshandlingar de båda utförde blev inte anmälda, som den gången de förhörde en misstänkt droghandlare till döds i ett rum i tunnelbanestationen T-centralen. Ansvarig för dessa icke-anmälningar var förste riksåklagare Clas Zeime. Och just denna Zeime blev i Palme- mordutredningen efterföljare till åklagaren K.G Svensson, alltså den Svensson som kritiserade Holmérs spaningsmetoder.
Gunnar och Alfred var också medlemmar av den beryktade Baseball-ligan. Denna civila enhet grundades av Norrmalmspolisen 1982 för att begränsa gatu- och drogkriminalitet. Detta gjordes så brutalt att gruppen teoretiskt upplöstes ett år senare. Praktiskt arbetade poliserna i Baseball-ligan tillsammans ända fram till mordet av Olof Palme. Den högerorienterade Baseball-ligan sades hysa fanatiskt hat gentemot den vänsterorienterade Olof Palme. Baseball-ligans skapare var för övrigt ingen annan än Hans Holmér. TV-producenten Lars Kranz är sedan trettio år journalist och en utbildad kriminalreporter. Efter att i rätten ha känt igen Alfred som den man som steg på bussen, visste han vad han hade att göra. Han träffar spaningsledningens chef Hans Holmer samma kväll efter en presskonferens i radiohuset. Kranz berättar om sin observation och visar en tidningsbild av Alfred. Då detta resulterar i att en av Holmers livvakter frågar vem det är, ställer sig Holmer upp med orden "En kollega" och försvinner snabbt. Hans Holmérs livgarde består delvis av medlemmar ur Baseball-ligan.
Samtalet med Holmer har dock följder: nu övertar den tidigare av Holmér ledda säkerhetstjänsten Säpo alla undersökningar som handlar om misstänkt beteende av poliser under mordnatten. Krantz beordras att komma till Säpo för förhör. Med falska vittnesutsagor, bland annat från hans dotter, försöker Säpo få honom att erkänna att han inte har gjort sina betraktningar den 28:e utan den 24:e Februari. Ett samtal med hans dotter ger honom klarhet: Säpo har försökt att föra honom bakom ljuset [ihn reinzulegen]. Han blir senare konfronterad med såväl en manlig som en kvinnlig busschaufför som båda säger att han har åkt med en helt annan buss än den han själv uppgett.
Den riktiga busschauffören måste Kranz leta reda på själv. Den 2:a maj finner han honom. Busschauffören bekräftar Alfreds märkvärdiga beteende. Även Baseball-ligapolisen Gunnar har busschauffören känt igen. Utan förbindelse med Lars Kranz hade busschauffören direkt efter mordet vänt sig till spaningsgruppen med sina iakttagelser. Säpo satte sig i förbindelse med honom direkt. Av detta kan vi notera att polisspåret blir taget med största allvar, även om det sker bakom stängda dörrar.
Varför dessa mystiska spaningsmetoder? Säpo känner redan till den riktiga busschauffören, presenterar för Kranz dock två andra. Varken Gunnar eller Alfred har till dags dato konfronterats med busschauffören eller Lars Kranz.
Säpo försöker istället spela ut vittnena mot varandra. Båda blir massivt skrämda. Man förföljer dem och avlyssnar deras telefon. Busschauffören blir öppet hotad. Gunnar och Alfred stiger flera gånger in i hans buss för att kontrollera hans reaktion. Säpo varnar honom, och undrar om han inte vet hur sällan det händer att poliser får en fällande dom i Sverige, och när han står i rätten, tryckt mot väggen av skickliga frågor från advokater, och Gunnar och Alfred blir frigivna, om det då är klart för honom vad som skulle kunna hända honom och hans familj. Slutligen tystnar busschauffören, som inte vill ha någonting mer med saken att göra. Också Kranz känner sig på grund av psykoterrorn som ett offer. Busschauffören och Lars Kranz blir förhörda, inte Alfred och Gunnar. Polisspåret får inte finnas.
Igen och igen syns Säpo-anställda på grund av sina extremt högerradikala yttringar. Inte bara ett fåtal Säpo-anhöriga har känt eller noterat ett utpräglat Palmehat. Säpo-agenten Melker Berntler ger till sin tidigare chef Holmér en lista med namn på kollegor som hade önskat sig att Olof Palme mördas. Säpo har femton revolvrar med Kaliber 357 Magnum, av samma typ som Olof Palme mördades med.
Även Norrmalms polisdistrikt är känt som högerinriktat centrum inom Stockholmspolisen. Den beryktade Baseball-ligan hade sitt hem här. Mycket omtyckt var hos vissa Norrmalmspoliser de så kallade kamratträffarna. På programmet stod högerextremistisk litteratur och texter, tysk marschmusik samt Hitlerhälsning.
En dag efter mordet på Olof Palme firade Norrmalmspolisen en fest. Under denna fest utbringade avdelningens ledare Knut en skål tillägnad mordet på Olof Palme. Nästa alla höjde instämmande sitt glas. Även Torsten är Norrmalmspolis. Liksom Alfred och Gunnar var han medlem i Baseball-ligan. Han är öppet fascistisk. På sin ytterrock har han en svensk flagga med ett hakkors broderat. Mordnatten hade han en koordinerande uppgift i innenministriet.
Norrmalmspoliskvinnan Laura arbetade på mordnatten extra i en ambulans. Hon kallas till mordplatsen men svarar dock inte. I hennes ställe tar en händelsevis passerande ambulans upp den nedskjutna Palme.
Ytterligare en Norrmalmspolis är Henrik, även han ex-Baseball-ligist. Han har fotografier där han poserar framför judiska gravar med Hitlerhälsning. Henrik är medlem i högerradikala kulturföreningen Suecia Avantus Gardiae, som också producerar radioprogram i Stockholms Öppna Kanal. Samma dag som mordet görs en lyssnarfråga; en svensk statsman skall bli mördad, och lyssnarna skall gissa vem. Åtta timmar senare är Olof Palme död.
Mordnatten har Henrik, gentemot läkares anvisningar kort efter en blindtarmsoperation lämnat sjukhuset på eget bevåg. Henrik har tillgång till en våning i korsningen Regeringsgatan och David Bagares Gata. Precis där förföljaren Lars förlorade Olof Palmes Mördare ur blicken.
I denna lägenheten bor Egon. Vapenhandlaren och majoren A. D. Egon poserar även han på Henriks Hitlerhälsningsfotografier. Sex veckor innan mordet blir han säkerhetschef för radiotrafik i Storstockholm och kontrollerar därmed även all walkie-talkie-kommunikation. Säkerhetsklassning för denna höga förvaltningspost gör Säpo, positivt. En vecka efter mordet låter Egon sjukskriva sig, och säger upp sig en vecka senare. Hans efterföljare blir Henrik, som även han klassas som ytterst pålitlig av Säpo. Norrmalmspolisen Sigfrid hörde likväl till Baseball-ligan. Mordnatten körde han polisbil 1520. Enligt insatsplanen hade hans mannar egentligen ingen tjänst den natten. Men polisofficeren Paul, som hör till Södermalmspolisen, bytte för denna kväll till Norrmalmsdistriktet. Hans förare Sigfrid ansöker först samma kväll att få köra, och kommer sålunda att ha 21 timmars obruten tjänst.
Bil 1520 är den bilen parkerad på trottoaren, i vilken Ingrid tio minuter före mordet ser en ensam polis tala i walkie-talkie. Två minuter efter mordet åker denna vagn 1520 långsamt och utan blåljus förbi vittnet Lars. Han har ögonkontakt med Sigfrid och Paul. Kort därefter ger Lars upp jakten och går tillbaka i riktning mot mordplatsen och träffar ännu en gång polisbil 1520. Denna gång stannar han polisbilen och frågar om de ochså jagar mördaren, vilket poliserna jakande besvarar.
Men när de verkligen jagar en mördare, varför har de då inte två minuter tidigare arresterat Lars? Han var den enda människan på gatan, kom springande i riktning från mordplatsen, och är därigenom högst misstänkt. Varför åker Sigfried och Paul till brottsplatsen i en riktning där en trappa gör en tillfart omöjlig? Varför gör de inte sin insats, som annars är fallet, över radio tilkänna, och varför leder de inte Lars uppgifter över flykt- riktningen vidare? Och framför allt: Hur är det möjligt att den här vagnen redan känner till skotten? Radiolarmet blir nämligt först fyra minuter senare, 22.39, utlöst.
För att förklara det mystiska uppträdandet av bil 1520 vill spaningsgruppen sätta radiolarmets tid sex minuter tidigare. De kommer att förutsätta att radiolarmet gick ut redan 23.23, även fast samtliga vittnen bekräftar 23.29 som tid för larmet. För att verifiera den tidigare larmtiden används poliscentralens datorutskrift, på vilken alla insatser finns registrerade. Men alla tidsangivelser från 23.23 till 23.30 är manuellt ändrade.
Senare skulle larmcentralens band med tidsangivelser tjäna som bevis för den tidigare larmtiden. Orginalbandet är visserligen förstört, men spaningsledningen lade fram en kopia. Men den här kopian hade ett fel; Televerket har två band för tidsangivelser: det tekniskt felfria bandet A, och ett tidsangivelseband B som har ett lätt bakgrundsbrus. Mordnatten löpte tidsbandet med bakgrundsbrus i Televerkets anläggning. Polisens bandkopia innehåller den brusfria tidsangivelsen.
Samma dag som denna förfalskning blev upptäckt av pressen dykte, som ett under, originalbandet upp. Det blev ögonblickligen hemligstämplat. Spaningsledningen insisterar fortfarande att radiolarmet gick ut 23.23. Skall därmed misstanken vara borta att det fanns poliser som kände till mordet även fast detta inte var möjligt?
Radiolarmet ger ytterligare en gåta: under flera minuter går det inte ut något radiolarm från poliscentralen även fast de känner till attentatet. När vittnet Leif klockan 23.22 försöker nå poliscentralen via mobiltelefon svarar ingen. En minut senare lyckas en taxicentral att komma fram till polisen. Polisen tar upp anmälan om skotten på Sveavägen, skickar dock ingen bil. Taxicentralen larmar även en ambulans över larmcentralen, som i sin tur ytterligare en gångklockan 23.25 informerar polisen. Hos polisen säger man sig inte känna till någonting om skotten, även fast man två minuter tidigare blev från larmade av Järfälla Taxi. En minut senare kommer äntligen vittnet Lars fram till polis-centralen, som nu får höra om attentatet för tredje gången. Trots detta trefaldiga larmande skickas inga bilar till mordplatsen. Ytterligare tre minuter passerar utan att någonting händer, sedan sätter Kasper ut det första Radiolarmet över skotten på Sveavägen.
Kasper jobbar bara den här kvällen i poliscentralen. Vanligtvis hör han till manskapet i piketbil 3230. Den vagnens insatsledare - Max - och besättningsmedlemmen Yngve är delägare i privata säkerhetsfirmor - tillsammans med Baseball-liga-poliser! Yngve är skjutlärare och hör till kretsen av högerextrema poliser.
Vid tidpunkten för attentatet befinner sig piketbil 3230 på Malmskillnadsgatan, bara 150 meter ifrån mordplatsen. Men här har den egentligen ingenting att göra. Enligt uppgift ville besättningsmedlemmen Yngve flytta sin felparkerade bil. Han bor bara 100 meter längre bort i hörnet Regeringsgatan och David Bagares Gata, tvärs över gatan från radiosäkerhetschef Egon, alltså samma gathörn där vittnet Kristian såg två män stå och stirra i det tomma skyltfönstret samt prata i walkie-talkies, och där förföljaren Lars förlorade spåret efter mördaren.
För att hitta en parkeringsplats för sin privatbil åker Yngve nu, bara några minuter före mordet, ytterligare ett varv runt kvarteret. Han åker därigenom parallellt med Olof Palmes hemväg. Ynge parkerar sin bil på David Bagares Gata och går tillbaka till piketbilen. Då går skotten. I samma ögonblick, när mördaren kommer springande på David Bagares Gata åker piketbussen därifrån. Förföljaren Lars förlorar mördaren ur siktet bakom en bil. Det är Yngves bil. Lars träffar sedan bil 1520, något senare kommer även besättningen från Yngves piketbuss. Ingen verkar här märka något misstänkt, utan beger sig samtliga till brottsplatsen. Bara en person stannar helt ensam kvar på David Bagares gata: Yngve - han blir stående vid sin privatbil.
Är han där verkligen ensam? Yngve har för övrigt flyttat sin bil från ett parkeringsförbud till ett annat. Den blir tre dagar senare bortsläpad.
En av walkie-talkie-männen vid det tomma skyltfönstret blir senare identifierad, även han en polis. När Olof Palme blir nedskjuten uppehåller sig i en omkrets av cirka 400 meter av mordplatsen minst trettio poliser, av vilka minst arton inte har någonting där att göra. Ingen av dom hade något uppdrag. Också Karl är i närheten avbrottsplatsen. Karl är en av poliserna i piketbilen som vittnet Eva ser långsamt åka förbi de två walkie-talkiemännen. Han genomför den första personkontrollen efter mordet. Han har en misstänkt som passar in på personbeskrivningen. Men: Vid denna tidpunkt har över huvud taget ingen personbeskrivning gjorts. Karl hade övertagit ett hyreskontrakt för en våning på Järnmalmsvägen i Traneberg. Strax efter mordet övertar Karls kollega Gunnar kontraktet. När i denna våning ett vattenrör brister måste hyresvärden skjuta ett skåp åt sidan. Då rullar plötsligt en SS-hjälm över hans fötter. I skåpet hittar han ochså dussintals hakkors-fanor, avancerad avlyssningsutrustning och några walkie-talkies. När rörmokaren vill fixa vattenskadorna kommer en fullbesatt piketbuss förbi. Även i Stockholm bryr sig sällan polisen om vattenskador, det är ett jobb för hantverkare. Poliserna frågar rasande vad det är som pågår.
Varför har Norrmalmspolisen ett sådant sällsynt intresse av denna våning? Deras färd till Traneberg registreras inte som insats, och Traneberg ligger utanför Norrmalmsdistriktet. Grannarna uppger att ingen bor i den lägenheten, och faktum är att Gunnar har två andra adresser. Nyckeln till denna våning hänger tillgänglig för alla på Norrmalmspolisen. Det finns en speciell telefonledning indragen, och läget lämpar sig utmärkt för walkie- talkie kommunikation ända in i Stockholms innerstad. I precis denna riktning kom de oregistrerade polisbilarna som Tommy såg några minuter innan mordet. En husundersökning genomförs inte. I motsats: spanarna ger Gunnar möjligheten att lugnt föra bort alla dessa mystiska saker ur lägenheten.Fantombilden
Alla hittills kända polisspår-vittnen har letats upp av journalister. Inte ett enda polisspår-vittne har presenterats av polisen själva. Spaningsgruppen hanterar vittnenas observationer på sällsamt vis. Förföljaren Lars blir på brottsplatsen indragen i en piketbuss. Hans iaktagelser blir inte vidarbefodrade. Ingrid som såg bil 1520 blir förhörd först efter det att hennes iakttagelser blir offentligt kända. Man försöker intala henne att hon har sett anställda i ett vaktbolag och inte poliser. Den från spanings- ledningen utpekade vaktbolagsanställde intygar dock att han inte har varit där. Majbritt och Märta kontaktar polisen omedelbart efter mordet. De blir ivägskickade med orden "blonda män söker vi inte", bara utlänningar är intressanta. Eva, som såg Karl, får höra från spaningsledningen att hon bara har sett tre fulla män. Leila sätter ihop en fantombild av mannen hon såg följa Palme i tunnelbanan. Denna fantombild blir ögonblickligen hemligstämplad. Pär upplever samma sak. Inga får bara se fotografier av utlänningar, även fast hon svär på att ha sett typiskt svenska män. Jerker, som kände igen Alfred, känner sig till och med hotad av polisen, likaså Lars Kranz och busschauffören.
Vissa vittnen till polis-spåret har ännu inte förhörts. Men flera år efter mordet blir nya vittnen kända. Först i november 1992 gav Katja och Pirjo sina fällande iakttagelser tillkänna.
Katja och Pirjo kommer från Finland. De bor i en nordlig förort till Stockholm. 1985 gick Katja regelmässigt till en Fitness-studio. Från denna minns hon en finsktalande man. Landsmannen heter Pertti. Han är känd i fitness-studion, går ofta dit, men Katja intresserade sig inte för honom.
På kvällen den 28:e februari kommer Katja och Pirjo samtidigt med Olof Palme ut ur en biograf, men en annan biograf cirka en kilometer bort, på Kungsgatan. Katja och Pirjo vill titta i fönstren på en möbelaffär på Sveavägen. Klockan är 23.18. Trehundra meter norr om dem går makarna Palme. 23.19 har Katja och Pirjo nått Sveavägen. Och nu märker de att de inte har någon klocka. För att inte missa sitt pendeltåg måste de fråga någon hur mycket klockan är.
Olof och Lisbet Palme kommer i motsatt riktning. Det är nu bara 200 meters avstånd mellan dem. 23.20 står paret Palme framför skyltfönstret till den Indiska butiken "Saris". Katja och Pirjo befinner sig 100 meter söder om dem. Framför färgaffären Dekorima ser de en man med sänkta armar. Katja går fram till den här manen för att fråga honom om klockan. Exakt i detta ögonblick märker hon att hon känner den här mannen, till och med med efternamn. Det är Perrti, finnen från fitness-studion. Alltså talar Katja med honom på finska direkt. Men Perrti svarar inte. Han tittar bara nervöst på Katja. Hon blir lite konfys, tar tag i Perttis jacka och frågar igen "varför vill du inte säga hur mycket klockan är?" I detta ögonblick kommer det en röst ur walkie-talkien. En walkie-talkie Pertti har gömd i sitt axelhölster. Rösten säger på finska "nu kommer dom", Pertti svarar på finska "jag har blivit igenkänd, vad skall jag göra?" Svaret, ännu en gång på finska "skit i det, gör vad du ska!"
Katja och Pirjo finner situationen obehaglig, eftersom de även har sett pistolen som Pertti har i sitt andra axelhölster. De vänder sig om och beger sig snabbt därifrån i riktning centralstationen. Kort därefter hör de två skott. Bara hundra meter bort från mordplatsen vänder de sig om. De kan inte se någonting. De hoppas att det bara var avgasknallarna från förbifarande amerikanska gatukryssare. Tidningarna gör nästa dag deras förhoppning till intet.
Katja och Pirjo är övertygade, de har frågat en statsministermördare efter klockan. Visserligen har de inte sett honom skjuta, men att det måste ha varit mannen vid färgaffären blir klart från vittnesmål av vittnet Morelius. Han såg vad som passerade från sin parkerade bil i hörnet Tunnelgatan / Sveavägen och märkte att mördaren under de sista minuterna före mordet inte rörde sig ur fläcken. Det måste alltså ha varit samma man som Katja och Pirjo frågade efter klockan.
Nu fruktar Katja för sitt liv, för Pertti har känt igen henne. Katja och Pirjo lovar varandra att inte berätta dessa iakttagelser för någon. Efter sju år berättar Pirjo sin historia i förtroende för en vän. Vännen berättar historien vidare för en journalist. Och journalisten går vidare till spaningsgruppen, som intresserar sig väldigt mycket för de båda finnarna. Spaningsgruppen arresterar inte Pertti, istället består deras första handling av en husundersökning hos Katja. Möjlig grund för detta: även Pertti är polis.
Katja och Pirjo är till dags dato minst åtta gånger förhörda. De är efter detta väldigt förskrämda. När andra - mindre viktiga vittnen - har fått se över hundra fotografier har man visat Katja och Pirjo sammanlagt tio. En konfrontation mellan Katja, Piro och Pertti har inte skett. Även andra vittnen till mordet har hittills inte konfronterats med Pertti. Händelsevis arbetar Pertti vid Rikskriminalen, alltså vid samma avdelning som hela spaningsgruppen tillhör.
Juni 1994 blev spaningsledaren Hans Ölvebro åtalad på grund av inaktivitet. Den ansvariga riksåklagaren har dock inte öppnat en process mot Ölvebro, eftersom han "hade förhört alla vittnen".
Hans Ölvebro stängde väldigt hårt ögonen för alla fakta som visade på ett deltagande av polisen i Palme-mordet. Vill han inte finna mördaren? Han säger om sina spaningsmål tydligt "vi är intresserade av alla tips. Vi arbetar opartiskt med en serie av tänkbara motiv. Det enda spår som jag vägrar att befatta mig med är polisspåret."
Pertti, Alfred, Gunnar, Siegfrid, Yngve och alla de andra glädjer det säkert.
Efter långt övertalningsarbete av riksdagsledamöter har riksdagen den 24:e november 1993 beslutat att kräva en oberoende medborgarkommission från regeringen. Riksdagen och regeringen enades om att regeringen varken fick utarbeta speciella direktiv för kommissionen eller utse kommissionens medlemmar. Men innan det han gå så långt presenterade Hans Ölvebro ännu en gång en Palmemördare. En 42-årig sinnesstörd skulle ensam ha mördat statsministern. På grund av detta lade regeringen sina direktiv på is. När mördaren var fasttagen, behövde man följaktligen ingen mordkommission.
Efter denna infrysning erkände Hans Ölvebro att han inte hade någon Palmemördare. Han ville bara kolla om någon i spaningsgruppen ledde information vidare till pressen. 29:e september 1994 var direktiven slutligen utarbetade, i slutet av 1994 var medlemmarna utsedda. Aldrig tidigare i Sveriges historia har en undersökningskommission så sent insatts.
Kommissionen skall visserligen explicit undersöka misstanken om att eventuellt poliser var inblandade i mordet, för detta är den dock ingen medborgarkommission, som ursprungligen krävdes. En tidigare regionalpolitiker, en borgmästarinna, en straffrättsdocent, en förste rikskriminalchef och generaldirektören för riksrevisionsverket ska i slutet av januari påbörja arbetet. När inget åtal har väckts innan den 28:e februari 1996 - om ett år alltså - kan bara mördaren själv ställas inför rätta. För alla andra medhjälpande är en straffrättslig procedur utesluten. Kommissionen skall lägga fram sina första resultat i juni 1996. Varför så sent?
Detta är en artikel av Klaus Dieter Knapp publicerad i Die Zeit, No. 9, 24 Februari 1995, sid 13-15, sektion Dossier med originaltitel Der Polizei auf der Spur. Detta är en översättning av intellektuellt gods utan tillstånd, och endast för privat läsning. Om du vill använda den här texten, varsågod, jag bjuder på översättningen men för att få copyright och annat fixat kontakta:
Kommanditgesellschaft Zeitverlag Gerd Bucerius Gmbh & Co,
Pressehaus, Speersort 1, 20095 Hamburg. Tel +49-40-32800, Fax +49-40-327111.
submitted by smurfensmurfen to sweden [link] [comments]


2015.11.16 16:05 J_T_W WOW - Några svenskar som är sugna att erövra Azeroth i Vanilla?

Hej på er.
Jag upptäckte nyligen möjligheten att återvända till Azeroth bästa tid, Vanilla, innan allt förändrades och blev sämre med varje expansion.
Så jag har börjat spela lite smått nu och i samband med det här tänker jag även dra igång en svensk guild. Jag vet inte om det finns något intresse för en sådan men jag kommer göra ett försök.
https://en.nostalrius.org/
Mina erfarenheter i WoW?
Wow var mitt första MMO men jag hade haft ögonen på det ett bra tag när det släpptes så jag hoppade upp på den hästen ganska kvickt. Jag var aldrig hardcore men raidade som MT ZG/Onyxia och MC så jag har väl sett en liten del. Jag spelade mer eller mindre varje dag under första åren men efter TBC kom så försvann jag till annat. Jag hoppade helt av efter WoTLK.
Guilden kommer vara Alliance på PVP-servern och ha några regler och mål och de låter för tillfället såhär:
Casual. Fokuset kommer ligga på att ha en trevlig stund tillsammans, inte att prestera eller bevisa något. Rövhål kommer därför ganska snabbt kickas ut så fort de uppmärksammas.
Raids kommer vara målet förutom att bara ha det trevlig och när vi väl är där så kommer det styras upp på ett proffsigt sätt så alla vet vad de ska göra och vad som förväntas av alla. Vi kommer raida så ofta vi har folk till det och använda ett DKP-system.
Vilka är välkomna?
Alla i stort sett. Jag tänker mig ingen åldersgräns eller så utan om du bara kan uppföra dig så har jag inget problem med att ta in vem du än är. Inga löjliga ansökningar behöver göras och ingen speciell klass kommer portas utan alla får vara med.
Vilka ska bestämma?
Jag tänker mig att en viss ledning ska det finnas, men att vi kommer tillsammans kommer rösta när någon ska kickas ut eller vid något annat beslut i sann demokratianda. Alla får en röst att lägga och sen räknar vi ihop resultatet och utfallet ska då majoriteten avgöra.
Vad händer nu?
Jag har skapat en karatär, gnome mage som heter Nitoo och är level 7 nu så det är bara att lägga till mig.
Forum och ventrilo får komma senare.
Namnet på guilden har mindre betydelse så det finns tid att påverka det, annars blir vi de Namnlösa/namnlosa/nameless.
Väl mött och ha en bra dag så hörs vi väl.
Kontakta mig ingame om du är sugen på PVP-servern, namn: Nitoo
Uppdatering. Guilden är nu igång och vi levlar för fullt. Bli me du åå! Namnet blev Sweddit.
Uppdatering nr 2. Jag ville bara titta in och säga att vi är snart 100 personer i guilden och vi växer dagligen. Det är en trevlig stämning och alla är fortfarande välkomna, så är du sugen, oavsett om du har spelat wow tidigare eller inte, kom med du också!
submitted by J_T_W to sweden [link] [comments]


2015.11.10 05:29 Liquidedust En lite annorlunda tanke i det stora hela [Seriös]

Satt och funderade lite, kan väl själv klassificeras som en evig singel nu när jag passerat 30 och närmar mig 40 med stormsteg.
Har aldrig varit en person som kvinnor i största allmänhet varit intresserad av, aldrig haft ett förhållande, aldrig varit på en date.
Inte så att jag inte kan ha en konversation med kvinnor, är ej heller direkt blyg.
Under skoltiden brydde jag mig inte så mycket, höll på med sport, var vältränad men hade lite nördiga hobbies så ansågs väl vara lite annorlunda.
Sedan kom man in i arbetslivet och började jobba, fokuserade på det ett tag men insåg att fler och fler runt omkring en hittade en partner och började bilda familj osv.
Började bli lite mer fokuserad på att hitta någon man kunde dela livet med, träffade en del folk via vänner och bekanta men ledde inte direkt någon vart.
I mångt och mycket verkade mer som man i princip var osynlig för det motsatta könet.
Några år till och man kom in en bit i trettioårsåldern och provade nätdejting för varför inte, har ju misslyckats med allt annat.
Så har kört med ett par olika tjänster och försökt få kontakt med de kvinnor so verkar intressanta men har på tre år lyckats med konststycket att inte fått en enda reply eller intresse från någon av det motsatta könet.
(vilket iofs kanske är lite av ett rekord som man kanske ska vara stolt över)
Så nu när fyrtio börjar närma sig börjar man liksom fråga sig själv, och är egentligen min tanke med inlägget.
Är det dags att börja inse att man kommer vara ensam för evigt och aldrig träffa någon?
--- Uppdatering om mitt liv nedan, och WALL OF TEXT varning ---
Så låt se vart ska vi börja!
Detta ska inte ses som en snyfthistoria på något sätt, och jag tycker inte synd om mig själv och söker ingen medömkan på något sätt så folk är medvetna om det. Försöker bara dela med mig av mitt liv och skriva av mig lite.
Jag var väl ganska ensam som barn, och kanske till och med lite ”speciell” som man sa på den tiden. Umgicks bara direkt med 2-3 vänner och spenderade stor del av min tid i böcker och lärde mig saker via att läsa från tidig ålder (kunde läsa på egen hand från 5 års ålder).
Pga detta så ansågs jag även vara annorlunda av andra barn vilket ledde till viss utstötthet och man blev då ett enkel mål för mobbning och hån, vilket fortgick till stor del av min uppväxt och genom skolgången.
Till det stora hela höll jag väl till mig själv så mycket det gick, och fokuserade på mina intressen. Läste mycket, höll på med TV Spel och även i tonåren började jag träna och höll på med friidrott löpning på korta distanser.
I det stora hela fokuserade jag på det jag tyckte om i mitt liv och fick mig att må bra och till stor del undvek jag sociala sammanhang där jag kände att saker och ting inte riktigt var till min fördel. Hade få vänner och till viss del de jag umgicks med var andra som ungefär var i samma situation som mig själv, vi som var lite ”annorlunda” och inte riktigt passade in bland alla andra.
Tonåren kom och så puberteten, kom in i de tidigt vilket var trevligt för träning, men mindre bra för det sociala spelet; försök vara den första som får skägg och bli hårig, leder tyvärr till mer mobbning och utanförskap när du redan anses vara annorlunda.
Killar började intressera sig för motsatta könet mer och mer, och ska väl säga det gjorde väl en annan med. Tyvärr så blev det så att i mångt och mycket var jag killen som var annorlunda så jag undveks av de flesta och blev till viss del mer isolerad.
Blev helt enkelt att man fick fokusera på annat och göra något av sig själv i stället, så började med datorer och programmering samt skaffade mig ett deltidsjobb för att kunna ha råd med min nya hobby (detta är fortfarande runt tidig gymnasieålder).
Började på estet när det kom till Gymnasiet då jag inte riktigt visste vad det skulle bli av med mig, men jag var bra på att teckna så tänkte ”varför inte”. Som estet på mitt gymnasium tja, ansågs man vara annorlunda helt enkelt. Vi hade vår egen flygel på skolan och umgicks inte direkt med de andra eleverna och man träffade samma 20 pers varje dag.
Då jag hade ett jobb och tränade på fritiden samt ett stort fritidsintresse och ingen direkt intresse för att festa så blev jag lite av den där personen som man inte riktigt brydde sig om. Snackade mest med lärarna på lektionerna och ingen direkt som bjöd in mig på fester eller grejer på fritiden.
Hade dock vänner skall tilläggas, men vi höll mest på med rollspel, figurspel och tv-spel på fritiden. Träffade ytterst få människor utanför min bekantskapskrets som jag ärligt kan säga bestod till 100% av killar vid detta tillfälle.
Runt detta tillfälle blev jag även ”vän” med en person vars egentliga syfte med att ha mig som vän var att i slutänden utnyttja mig i sitt eget syfte gällande brott. Själv förstod jag inte riktigt detta utan var glad att ha hittat en ny bekantskap helt enkelt.
Tyvärr slutade detta i att i slutänden blev dömd för flertalet brott och helt plötsligt blev personen som var straffad innan han hunnit bli myndig. Förlorade även mitt jobb i samma veva då ”vi kan inte ha någon här som är dömd för brott, du måste förstå hur det är i en liten stad”.
Detta började min situation som mycket ensam och hemmavarande för jag medge. Även mina vänner som jag haft försvann en efter en från min hemstad och började plugga eller arbete på annan ort och jag var inte direkt en person som hade lätt att hitta nya vänner.
Efter lite om och men och internet hittade jag lite vänner som hade gemensamma intressen och började driva en communitysida för rollspel internationellt. Sidan gick bra och vi var två personer som lyckades till stor del leva på det i fyra år. Jobbade då som webbutvecklare för sidan och var långe perioder i England då det var därifrån sidan drevs.
Mitt arbete då vi i princip bara var två personer som drev sidan var mitt liv, satt framför datorn heltid och träffade inte många andra människor än min kompanjon. Mitt sociala liv bestod väl i princip av att jag umgicks med min kompanjon på jobbet och privat och i bland gick vi t för en öl då och då. Men skaffade även en del andra vänner i England som än i dag får kallas mina riktigt nära vänner, dock så var det inte direkt så många kvinnor i mitt liv heller här. (dvs. vänner som fortfarande i dag du vet att du kan ringa och undra om det är ok att man kommer över för några dagar och gör något kul tillsammans)
Efter dessa fyra år ville jag ändra lite riktning och göra något annat av mitt liv, och ska även tilläggas var jag lite sugen på att vara i Sverige igen (saknade det lite). Är numera runt 24 skall tilläggas så för 12 år sedan ungefär.
Började en liten enmansbyrå som frilansare konsult, kunde äntligen jobba i Sverige igen då mitt brottsregister var försvunnit med. Jobbade som webbutvecklare och webbkille på min egen enmansbyrå. Jobbade hemifrån till större delen och hade inga direkta vänner kvar längre då jag varit borta från Sverige ett tag.
Det här höll väl på i 7-8 år, bodde ensam, jobbade till större delen ensam och umgicks inte direkt med folk alls förutom i jobbet när man hade möten och liknande. Började känna mig lite ensam men tyckte inte att jag direkt led av det, men kände att jag kanske skulle hitta något annat att göra och börja jobba som anställd i stället för det var lite jobbigt att driva ett företag då man aldrig hade någon direkt fritid.
Skall även tillägga att det är i dessa år jag blir diagnostiserad som Aspergare i vuxen ålder.
Fick jobb rätt snabbt på en designbyrå och blev ansvarig för webbavdelningen, jobbade här i ett par år, sökte mig sedan vidare för andra uppdrag och för att försöka få igång min karriär lite och med lite bättre lön osv.
Mitt jobb i stora hela bestod av att sitta framför en dator i stora hela, avdelningen bestod till 100% av män och de flesta var väl ungefär som jag. Duktiga på det dem gjorde men höll sig ensamma och var nördiga i stora hela.
Fick ett jobb på en liten firma efter detta som enda utvecklare för att system för att hantera byggnader och automatisering av dessa. I princip jobbade jag ensam här, skötte allting ensam och träffade mer eller mindre inga andra än min chef när han kom med specifikationer och förslag.
Kände efter ett år att detta inte riktigt var min grej, då det var ensamjobbet jag hade sökt mig ifrån för ett par år sedan. Lönen var helt ok, och gillade det jag jobbade med men valde att söka mig vidare till ett jobb där jag faktiskt hade lite mer socialt samspel med andra individer.
Vilket leder till min situation i dag.
Har ett jobb jag gillar i Stockholm men bor i en ort cirka en timme iväg med tåg, har en ok lön som jag inte ska klaga på. Dock har jag inga direkta vänner då det inte haft möjlighet att skapa nya bekantskaper under lång tid pga mitt jobb.
Jobbar som utvecklare och min avdelning på jobbet består av två andra killar och vi har vår lilla egna avdelning som är lite bortgömd från resten av företaget och vi träffar mest varandra och vi är väl rätt nördiga hela bunten och ungefär i samma situation hela gänget när det kommer till partnerskap.
Min arbetsdag består i princip av gå upp 0630, tåget 0730, jobba, hemma igen vid 1930~2000, laga lite mat, se någon tv serie eller spela lite tv spel sedan gå att lägga sig vid 2230 de flesta dagar och upprepa.
Helgerna spenderas väl till största delen ensam, om jag inte åker över till de bekanta jag har kvar i England för lite umgänge, detta då jag inte har några vänner kvar i min hemstad och inte i närheten av budget för att skaffa boende i Stockholm och försöka skaffa mig ett större socialt liv där.
Så det är väl mitt liv i stora hela, lever ensam, har inga direkta vänner i min närhet, träffar aldrig direkt personer av motsatta könet. Börjar kännas rätt ensamt i stora hela.
Som slutord, jag lider inte på något sätt av min situation. Jag trivs till stor del av att vara ensam, men om sagt börjar kännas att det saknas något och skulle vara trevligt att ha någon i min närhet att kunna dela livet med.
submitted by Liquidedust to sweden [link] [comments]


2015.01.07 18:00 Scotani Fick gå av bussen en hållplats för tidigt

I min stad har vi 4 utvalda platser på bussarna för äldre personer, där det även finns en speciell stoppknapp som du bara behöver nudda lite lätt med handen för att meddela att du, som en äldre person, ska av. Detta meddelar busschauffören att han ska sänka ner bussen mot vägen så att stackarna inte ska ramla och skada sig.
Så igår kväll när jag och en kompis var på väg hem efter en trevlig hockeymatch så råkar vi sitta på de här platserna, och i vår diskussion måste jag av någon anledning gestikulera med händerna som gör att jag råkar röra den här stoppknappen en hållplats innan jag ens ska av. Jag blir helt tyst i mitten av min mening och inser vad jag har gjort, strax därefter berättar jag för min kompis att svensk som jag är tvingar mina skuldkänslor mig att gå av, så jag reser mig upp halvt i panik och går av bussen. När bussen åker därifrån ser jag min kompis sittandes och skratta medans jag har 250 meter extra att gå.
submitted by Scotani to swedishproblems [link] [comments]